Frigjord oskuld - Doria

de värderingar som producerar sexualitet. Acceptabel sexualitet presenteras
i ungdomsromanerna paradoxalt nog som om det fanns en enhetlig
uppfattning om utgångspunkterna för sexualitet.
Den nordiska synen på jämställdhet är en del av idén om välfärdssamhället.
9 I skönlitteraturen kan antagandet om den genomförda
jämställdheten ifrågasättas genom att alternativa motbilder framhålls.
Samtidsrealistiska beskrivningar av hur flickor och pojkar uppfattar sig
själva i ungdomslitteratur blottar både öppna och dolda budskap om vad
det innebär att vara flicka eller pojke. 10 Min utgångspunkt är att i första
hand analysera svenska ungdomsromaner som gestaltar unga flickor.
Jag menar att en förändring av flickornas tolkningsföreträde äger rum i
ungdomsromanerna då flickorna inte endast förhåller sig till sexualiteten
utan även till andra kategorier som kön, klass och ålder vilka påverkar
förståelsen av vad det innebär att vara flicka och framförallt att mogna
inom de ramar som samhället upprättar för flickskapet. Detta kan också
relateras till begreppet intersektionalitet vilket enligt Nina Lykke är ett
begrepp som synliggör hur kategorier både samverkar och förändras på
grund av att en kategori inte enskilt konstruerar ett subjekt. 11 Begreppet
intersektionalitet må vara användbart men min avsikt med att under-
9 Se t.ex. sociologen Elina Oinas (2001) som undersöker hur flickan förhåller sig till
den första menstruationen och hur detta påverkar hennes förhållande till kvinnlighet i
relation till det västerländska samhället. Oinas diskuterar jämställdhetsmyten och visar
hur den är en del av konstruktionen av kvinnlighet. Making Sense of the Teenage Body:
Sociological Perspectives on Girls, Changing Bodies and Knowledge. [Diss.] Åbo: Åbo
Akademi U. P. s 1-2.
10 För ungdomslitteratur används begreppet samtidsrealism för att beskriva böcker som
representerar den moderna ungdomslitteraturen vilken inte längre delas in i pojk- och
flickböcker. En diskussion om detta kan följas hos till exempel Sonja Svensson (1995)
som myntar begreppet idyllfobi för att peka på hur unga karaktärer gestaltas utgående
från en problematisk verklighetsskildring. Svensson menar att författarna visar en förkärlek
till det mörka, tragiska och våldsamma och att detta framställs utan problemlösning.
Hon tillerkänner dock författarna en hög berättarteknisk nivå. ”Tankar kring
några tendenser i 90-talets ungdomsbok” Abrakadabra nr 5/1995. Även Ulla Lundqvist
(1994) diskuterar samtidsrealism i Tradition och förnyelse. Svensk ungdomsbok från sextiotal
till nittiotal. Stockholm: Rabén & Sjögren. (Skrifter utgivna av Svenska barnboksinstitutet
nr 51).
11 Nina Lykke (2005). ”Nya perspektiv på intersektionalitet. Problem och möjligheter.”
Kvinnovetenskaplig tidskrift 2-3. s 7-17.
17