Frigjord oskuld - Doria

got sätt vägleda hjälten på hans väg. 237 Även i ungdomslitteraturen finns
exempel på hur de unga får mer hjälp av en äldre generation än deras föräldrar
för att komma till rätta med sin situation. 238 Den förstående och
mer erfarna äldre stöder och undervisar ofta den unga karaktären. Gunnel
Beckman har till exempel använt sig av en farmor i Tillträde till festen och
Tre veckor över tiden (1973). Ann-Mari Falk utnyttjar också farmodern
för att förklara Kerstins pappas beteende för barnbarnet i Sparka inte
katten (1973). Farmödrarnas livsvisdom innebär också att de blir språkrör
för den implicita författaren, specifikt då avsikten är att den äldre generationen
ska förklara föräldrarnas tillkortakommanden. Också i nyare
ungdomsromaner som Cannie Möllers Balladen om Sandra Ess (1999)
blir huvudpersonen Sandra bekant med Judith på det ålderdomshem där
hon jobbar. Katarina Mazettis Det är slut mellan Gud och mig (1995)
har visserligen en tämligen förstående mamma men också en levnadsklok
mormor som låter Linnea sörja sin döda vän. I den finlandssvenska
Marianne Backléns Kopparorm (2008) får huvudpersonen Christian
stöd av sin mormor som dessutom är präst och därmed representerar en
annan form av position. Den äldre generationen knyts därmed även till
kunskap av varierande slag som förmedlas till de unga karaktärerna. I Ett
slag i ansiktet vänder sig Lennart till sin fosterhemspappa Fritjof och får
en samtalspartner. Ofta innebär en äldre generation att det är genom att
uttala otydligheter som den unga karaktären får hjälp.
Det centrala problemet för Elias är den frånvarande mamman, även
om han vägrar diskutera henne är det kring mamman som allt det han
förmedlar cirkulerar. Trites förklarar att frånvarande föräldrar är en vä-
237 Archetypes and Motifs in Folklore and Literature. A handbook (2005). Jane Garry och
Hasan El-Shamy (red). New York: M. E. Sharpe. s 342-345. Den kvinnliga vägvisaren i
förhållande till den manliga novisen innebär dock vanligen någon form av hinder vilket
ofta sammanförs med begär och rivalitet.
238 Se t.ex Mia Franck (2008) i vilken Anettes mormor är en viktig person. Hon är den
första som hör Anette yttra sig efter att Anette börjar tala. ”Öronbedövande tystnad.
Flickskildring i Peter Pohls Anette-böcker”. Maria Andersson och Elina Druker (red).
Barnlitteraturanalyser. Lund: Studentlitteratur. Se även Svensson (1977) som framhåller
att föräldragenerationen får skulden för samtidens missförhållanden, vilket i den moderna
ungdomsboken medför ett närmare förhållande mellan de unga och farföräldragenerationen.
s 41.
130