You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
med psykologen har inletts med att mamman undrat om hon får röka<br />
men nekats. Marie bedömer att psykologen representerar en annorlunda<br />
kvinnlighet än mammans. Psykologen har mer makt än mamman eftersom<br />
hennes kvinnlighet ger henne status. Hennes maktposition förstärks<br />
även av att hon är en offentlig person. Detta återspeglas även hos<br />
Marie genom upplevelsen av att hon känner sig underlägsen, eftersom<br />
hon inte lever upp till duktig flicka-idealet. Centralt är att psykologen<br />
i Maries ögon har mer rörelseutrymme än mamman på grund av klasstillhörighet.<br />
Maries mamma är ensamstående samt attitydmässigt underklass.<br />
Mamman låter sig nekas att få röka för att hon inte har psykologens<br />
självklara rättighet att ta plats. Marie talar om ”såna människor” vilket<br />
förstärker intrycket av åtskillnad mellan mamman och psykologen.<br />
Klasstillhörighet är i detta sammanhang mer avgörande än kön, men<br />
samtidigt finns även Maries ambivalens i förhållande till kön som underliggande<br />
förståelsegrund.<br />
Maries våldsamhet innebär att hon genom sin aggressivitet utför<br />
ett skevt flickskap eftersom hon överträder gränserna för flicknormer.<br />
Österlunds tidigare presenterade flickmatris med duktig flicka, pojkflicka<br />
och dålig flicka visar sig i detta sammanhang vara rörlig. Maries handlingsmönster<br />
beskriver närmast en dålig pojkflicka eftersom hon uppvisar<br />
könsöverskridande drag, men samtidigt tar avstånd från den sexualisering<br />
som representeras genom den dåliga flickan. Hennes könsöverskridande<br />
skulle då sammanfalla med hennes aggressivitet. Nikolajeva beskriver<br />
Marie utgående från Lissa Pauls begrepp hero in drag och hävdar<br />
att Marie är en kvasiflicka eftersom hon uppvisar maskulin mentalitet,<br />
maskulint beteende och maskulin sexualitet i en flickkropp 334 . Den<br />
maskulina mentaliteten manifesteras enligt Nikolajeva i berättarrösten.<br />
Nikolajeva myntar begreppet crossvokalisering för att analysera hur manliga<br />
respektive kvinnliga författare förhåller sig till karaktärens kön i det<br />
som berättas. 335 Nikolajeva bygger förståelsen av kön utgående från hur<br />
kön konstrueras i en dikotomi. Nikolajeva ställer upp en lista över stereotyp<br />
indelning, där stereotyperna väcker förväntningar på kvinnlighet<br />
334 Nikolajeva (2006). s 20.<br />
335 Maria Nikolajeva, (2003). ”Crossvokalisering och subjektivitet. Den performativa<br />
rösten i litteratuen.” Tidskrift för litteraturvetenskap 2003 1/2. s 53-76.<br />
188
Change language