Frigjord oskuld - Doria

Syfte
I min studie avser jag att undersöka hur flicksexualitet gestaltas i svensk
ungdomsroman. I avhandlingen argumenterar jag för huruvida heterosexualitet
gestaltas både explicit och implicit som det rättesnöre, det
vill säga den norm, vilken alla sexualiteter förhåller sig till i ungdomsromanen.
Min tes är att heterosexualiteten upprättas som måttstock
och övriga sexualiteter görs begripliga i relation till uppfattningar om
vad heteronormativiteten omfattar. I förlängningen av detta är mitt antagande
att heterosexualiteten inte är enhetlig utan inbegriper ett flertal
heterosexualiteter.
I ett heteronormativt samhälle är heterosexualiteten utgångspunkt
för hur sexualitet konstrueras. Det vill säga att tala om sexualitet innebär
att säga något om heterosexualitet – förutsatt att man inte tydligt avser
att tala om sexualiteter som avviker från normen. Heteronormativitet avser
alltså uppfattningen att alla är heterosexuella och att detta antagande
upprätthålls av institutioner, strukturer, relationer och handlingar. 4
Den centrala frågeställningen i den här avhandlingen uppmärksammar
de taktiker som möjliggör rörlighet för sexualiteter. Den franska filosofen
Michel de Certeau skiljer mellan taktik och strategi. 5 Han kopplar
ihop strategi med maktposition samt påpekar att strategier ofta innebär
osynliggjord maktutövning. Taktik å andra sidan innebär att i vardagslivet
kunna göra tillfälligt motstånd. En taktik påverkar därmed under en
viss situation och tidpunkt, men inte som ett system. 6 Jag undersöker hur
normer och avvikelse tydliggörs i relation till de förväntningar som ställs
på romanens karaktärer. Hur gestaltas (hetero)sexualitet i romanerna?
Hurdan sexualitet är möjlig att iscensätta och vad innebär gränsöverskridanden?
Vilka normer och ideal förväntas de unga i ungdomsromanen
förhålla sig till? Hur konstrueras och ifrågasätts heteronormativitet?
4 Tiina Rosenberg (2002). Queerfeministisk agenda. Stockholm: Atlas. s 100-101. Se
även Fanny Ambjörnsson (2006). Vad är queer? Stockholm: Natur och kultur. s 51-53.
5 I denna avhandling kursiveras begrepp första gången de presenteras, däremot kursiveras
de inte i den löpande texten detta för att främja läsbarheten.
6 Michel de Certeau [Arts de faire 1980] (1988). The Practice of Everyday Life. Berkely:
University of California Press. s xix-xx.
15