29.06.2013 Views

Frigjord oskuld - Doria

Frigjord oskuld - Doria

Frigjord oskuld - Doria

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

I’m around.” 410 Den homosexuella som pervers och avvikande är genomgående<br />

gestaltat i Duktig pojke!. Detta föranleder att Jim är tvungen att<br />

förhålla sig till rådande normer och anstränga sig för att anpassa sig enligt<br />

förväntningarna på att vara heterosexuell. Men att passera som normal i<br />

förhållande till de andra beskriver även Jims blick på sig själv som skev i<br />

relation till dem som finns omkring honom:<br />

[...] allt oftare väntade de på mig vid skolgrindarna. Jag tyckte de var av en annan<br />

sort än jag; något slags rovdjursras som inte kunde tänka på något annat<br />

än illvilligheter. Jag kunde föreställa mig hur de samlades i en ring och tillsammans<br />

planerade vad de skulle utsätta mig för nästa gång. [...] För det var som om<br />

de inte kunde låta bli. Kanske var det för att jag egentligen var något enormt<br />

speciellt och märkvärdigt, tänkte jag. Något som de ville utplåna. (Duktig pojke<br />

1983, s 14)<br />

Jim flyttar från landet in till Stockholm och klasskamraterna kastar bara<br />

en blick på honom innan de avgör att han inte passar in. Mobbning är<br />

ett ofta förekommande ämne i ungdomsromanen. I den moderna pojkskildringen<br />

är mobbningens verklighet dragen till sin spets. I Peter Pohls<br />

Vi kallar honom Anna (1987) är utsattheten knuten till att inte motsvara<br />

pojkidealet. Huvudpersonen, Anders, våldtas av några av de övriga pojkkaraktärerna<br />

som en yttersta förnedring. Mobbningen upphör då Anders<br />

tar sitt eget liv. Stefan Castas Spelar död (1999) utnyttjar etnicitet som<br />

utgångspunkt för att låta mobbningen gå överstyr då mobbarna nästan<br />

dödar den svarta huvudpersonen. Mobbningen åskådliggör utanförskapet<br />

och hur de övriga karaktärerna tolkar och utnyttjar den maktposition<br />

de har i förhållande till den som inte förmår leva upp till pojkidealet.<br />

Förebilden för pojken gestaltas därmed i enlighet med Österlunds pojkmatris<br />

där idealet är machon. 411<br />

Jim beskriver sin situation som om klasskamraterna har rätt i att han<br />

är avvikande. Men han anser också att hans utanförskap beror på överlägsenhet.<br />

Han ser sig som utvald och ser ner på dem, eftersom han inte<br />

hittar någon kompis ägnar han sig åt att plugga istället. Detta avskär-<br />

410 J.D. Salinger [1951] (1953). The Catcher in the Rye. New York: Signet Books. s 173<br />

(kurs. i citatet i orig.).<br />

411 Österlund (2005). s 74.<br />

233

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!