Frigjord oskuld - Doria

4 Heteronormativt (av)brott
I de föregående kapitlen har diskussionen kring heteronormativitet klargjort
att det är avgörande för flickan att följa såväl explicita som implicita
regler för vad det innebär att vara flicka. Jag har även poängterat att
flicksexualiteter inte är givna utan komplexa, eftersom sexualitetsdiskurser
utgår från hur ett sexuellt subjekt kan och inte kan agera i en viss
situation. Heterosexualiteten utgör grunden för hur sexualiteter uppfattas
och konstrueras i skönlitteratur. Men även heterosexualiteten uppvisar
skillnader angående vilka regler som gäller eftersom sexualiteten
är kontextuellt föränderlig. I ungdomslitteraturen är normbrottet mot
heteronormativitet paradoxalt nog som tydligast då dessa sker i hemlighet.
Detta gestaltas genom berättandet då rubbade förväntningar på heterosexualitet
framstår som gränsöverskridande, eftersom det är flickan
och inte hennes omgivning som förmedlar att hon uppträder avvikande.
Flickan är medveten om att hennes flickskap är performativt och som
sådant ett sätt att dölja det heteronormativa (av)brottet.
Kategorin heteronormativt (av)brott innebär i första hand att sexualiteten
konstrueras med andra preferenser än förgivettagna och normaliserade
pojke-flicka-relationer. Betecknande för kategorin heteronormativt
brott är tystnaden. Inom den tidigare analyserade kategorin
våldsam norm är tystnaden främst formulerad utifrån och detta innebär
att karaktärerna måste tystas. Inom kategorin heteronormativt (av)brott
utnyttjar karaktärerna tystnaden avsiktligt för att passa in. Normbrottet
måste hemlighållas och karaktärerna strävar efter att uppvisa idealiserat
sexuellt beteende, det vill säga heterosexualitet.
Eve Kosofsky Sedgwick undersöker hur dikotomin homo/heterosexualitet
begränsar förståelsen av sexualitet. Hon betonar språkets betydelse
som performativ handling. Ett synliggörande av språket innebär att
uppfattningar om hur sexualitet görs accentueras. Sedgwick påpekar att
talandet även styrs av tystnader. Dessa hör ihop med sättet på vilket hon
analyserar att komma ut ur garderoben som ett uttalande, det vill säga en
avgörande talakt. Avgörande blir därmed de faktorer som hör ihop med
att komma ut, vilka följder det får, det vill säga alla de betydelser som föl-
206