Frigjord oskuld - Doria

Connells och Messerschmidts tredelade hegemoniska maskulinitet är
det närmast frågan om en regional maskulinitet som görs gällande då
Lennart agerar räddande hjälte. Samtidigt interagerar samtliga nivåer av
maskulinitetskonstruktioner och detta genom en diskursivt styrd uppfattning
om maskulinitet som överordnad och femininitet som underordnad.
189 Lennarts aktivitet relateras till Helena som å sin sida försöker
protestera i dockskåpet.
I Maud Reuterswärds Flickan och dockskåpet (1979) är protesten
mot dockskåpet från flickans sida mer markant. Flickan försöker skapa
sin egen ordning i skåpet men tillrättavisas av den oförstående omgivningen.
Helena i Ett slag i ansiktet har svårt att motarbeta dockskåpet
som fångenskapssymbol och behöver Lennart för att överhuvudtaget ha
en möjlighet att bli ett slags vaken Törnrosa. Lennart återkommer till
Törnrosa då Helena till slut hittar honom i hans nya lägenhet:
96
– Du menar att Törnrosa har börjat vakna, sa han.
– Just det. Men först var jag liksom alldeles bedövad – jag kunde inte acceptera
detta att... att du hade...
– Att jag slogs. [...] Herregud det är så rörigt alltihop... vi har pratat massor om
det här, Ann-Marie och jag – det här om vad som egentligen är våld – en örfil eller
en utskällning eller tjat eller nåt slags stillsam vad ska jag säja – utpressning...
[...] Han drog henne intill sej och hon följde mjukt efter. (Ett slag i ansiktet 1976,
s 118)
Helena har använt sig av vänskapen för att utreda hur hon ska komma
till rätta med Lennarts våldsamhet. Samtidigt har hennes förälskelse i
honom hela tiden funnits kvar och tillsammans med vännen Ann-Marie
har de både bokstavligen och bildligen förmildrat det slag som hon träffats
av. Detta genom att diskutera vilket slags våld som är acceptabelt
samt genom att förringa sättet slaget utdelats på, det vill säga för att
Helena inte var det egentliga föremålet för knytnäven.
Genom Eva Lundgrens tidigare anförda begrepp våldets normaliseringsprocess
karaktäriseras hur våldsanvändning inom en relation inter-
189 Jfr Connell och Messerschmidt (2005) som betonar att de olika nivåerna (lokal,
regional och global) går in i varann vilket innebär att de även samverkar för att stödja
och accentuera varandra. s 849.