Frigjord oskuld - Doria

ande. 206 Även Robyn Warhol poängterar att den objektifierande blicken
kan ifrågasättas. Utgående från Jane Austens Persuasion (1818) visar
Warhol att för att överhuvudtaget kunna bli betraktad, alltså föremål för
blicken, krävs att den som betraktas har en kropp. I Warhols analys är
kroppen sammankopplad med klass, endast överklasskvinnorna synliggörs.
Kvinnorna ur lägre klass försvinner, det vill säga är osynliggjorda.
Detta innebär att betraktandet både riktas mot den som är möjlig att se
och att bli sedd gör det rimligt att möta blicken och därmed är blicken
inte längre endast objektifierande utan även ett potentiellt agerande. 207
Laura betraktar och utför en självbetraktelse då hon möter blicken vilket
gör att hon synliggörs.
Trots Lauras iakttagande medvetenhet eller snarare tack vare den är
hon också på det klara med att hennes känslor för den mogna mannen
inte är acceptabla:
Om man på allvar ska bli intresserad av en kille så ska det vara rätt kille. Rätt stil,
rätt utseende, rätt ålder ...
Anders Strandberg hade inte rätt ålder. Att bli allvarligt intresserad av
någon i fel ålder skulle på sätt och vis vara liktydigt med att svika den
andre. (Ingen grekisk gud, precis 2002, s 27)
Men Laura kan trots allt inte förhindra det hon känner, hon kan endast
reflektera över att läraren inte är ett önskvärt föremål för hennes känslor.
Hon vet att ”den andre” som här syftar på hennes vän Lena skulle
känna sig sviken. Lena blir en representant för en allmän åsikt om vad
som är passande för en ung flicka och då spelar ålder en avgörande roll.
Laura måste lära sig att behärska sina känslor, kontrollera det hon känner
speciellt när föremålet inte är önskvärt. ”Rätt kille” kräver att allting
stämmer, men Anders Strandberg är en man och därmed fel. Laura vet
alltså att hon inte har en chans men det hindrar henne inte från att i alla
206 Jack Stacey [1988] (1999). ”Desperately seeking difference.” Visual culture. Jessica
Evans och Stuart Hall (red). London: Sage. s 394-395.
207 Robyn Warhol (1996). ”The Look, the Body, and the Heroine of Persuasion.
A Feminist-Narratological View of Jane Austen.” Ambiguous Discourse. Feminist
Narratology and British Women Writers. Kathy Mezei (red.). Chapel Hill: North
Carolina U.P. s 34.
107