You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
erättas är förmedlat av en undersökande berättare som inte känner till<br />
vad som egentligen hänt. 302<br />
Wiveca Friman diskuterar berättandet i romansviten om Micke, där<br />
Peter Pohl använt sig av varierande berättarperspektiv. Berättandet förmedlar<br />
dels en innehållsmässig utveckling, dels bidrar de olika perspektiven<br />
till att tydliggöra mognadsprocessen. Friman urskiljer ett tredelat<br />
berättande i Peter Pohls svit om Micke. Berättarrösten går från naiv, över<br />
självbedräglig, till självrannsakande. 303 Berättarrösten i Pohls romaner är<br />
ofta central eftersom till exempel ett tredelat berättande innebär att det<br />
som förmedlas döljs genom perspektivet. Fredde saknar, som berättare,<br />
kännedom om vad hans syster egentligen varit involverad i och blir därmed<br />
i sin undersökande roll även främmandegörande. 304 Fredde betraktar<br />
förloppet ur ett annat perspektiv och förstår inte alltid vad han ser<br />
eller vad som berättas för honom.<br />
Freddes redogörelse varvas med tidningsrubriker som han läser för att<br />
informera sig själv om hur omvärlden beskriver vad som hänt. Seymour<br />
Chatman använder begreppet icke-berättad text/nonnarrated stories för<br />
att beskriva text i vilken det inte finns någon berättande röst. Det ickeberättade<br />
kan vara ett sätt för karaktären att själv förstå eller att bättra på<br />
minnet. 305 Mieke Bal menar att det icke-berättade har en dramatiserande<br />
effekt i berättandet, vilket kan framföras såväl i dialog som i monolog. 306<br />
Tidningsrubrikerna kombineras med Freddes röst och kompletterar<br />
hans beskrivning. Till sin utformning är rubrikerna informerande, något<br />
som Fredde reagerar på:<br />
302 Jfr Franck (2008). I artikeln visar jag att den manliga vuxna jagberättaren blir ett sätt<br />
att lyfta fram ett annat perspektiv på det som hänt.<br />
303 Friman (2003). s 152.<br />
304 Jfr Österlund (2003b) som för en liknande diskussion om Fredde som berättare.<br />
Eftersom Österlunds artikel är skriven på finska kommer jag att redovisa för hennes undersökning<br />
och detta i relation till att hon framförallt betraktar Man kan inte säga allt<br />
som samhällskritik ur ett könsperspektiv. Mitt intresse kompletterar Österlunds diskussion<br />
genom hur sexualitetskonstruktionen påverkas av berättaren Fredde som inte förmår<br />
omfatta flickans perspektiv.<br />
305 Chatman (1978). s 166 ff.<br />
306 Mieke Bal (1985). Narratology. Introduction to the Theory of Narrative. Toronto:<br />
University of Toronto Press. s 148-149.<br />
171
Change language