Frigjord oskuld - Doria

genom sin tystnad. 376 Lotta å sin sida anpassas till ett mer traditionellt
kvinnligt mönster.
Kvinnlig tystnad diskuteras av Sandra M. Gilbert och Susan Gubar
som visar att flickan i motsats till pojken ska lära sig tystnad. Detta lär
sig flickan antingen så att hon själv blir betraktad utifrån av en man eller,
om hon agerar, är hennes uttryck snarast ett sätt att vara, istället för en
form av artikulation. Den enda sorts makt som då kan utnyttjas är att
vägra. 377 För Lottas del (och även för Anette) utnyttjas tystnaden som en
taktik eftersom tigandet då det framställs i berättandet gör att det som
är dolt lyfts fram i ljuset. Den självvalda tystnaden blir ett sätt att inta en
maktposition, att vägra eller undvika att svara innebär att flickan inte är
språklös, men låter bli att utnyttja språket. Tystnaden som vägran är avsiktlig,
och i enlighet med Dennis Kurzon, ett agerande. 378 Den tystade
flickan som låter sig betraktas är däremot utan makt eftersom hon är objektifierad.
Trites ser inre röst, konstnärligt uttryck och dialog som vägar
ut ur tystnaden. Om karaktärens inre röst är uttrycksfull, om konsten
blir ett sätt att formulera sig eller om karaktären upptäcker vikten av att
tala med andra är det avgörande att språket har varierande möjligheter. 379
Den vältaliga inre rösten som inte är tystad gestaltar en viktig aspekt i
ungdomsromaner, men tredjepersonsberättaren i När alla ljuger ger inte
rum för en livlig inre röst. Lotta ägnar sig inte åt ett artistiskt uttryck och
dialogerna med bland annat Kicki består framförallt av de minnesbilder
som presenteras. I relation till Trites ingångar skulle en karaktär som
Lotta vara tystad och aldrig egentligen få en egen röst. I När alla ljuger
är dock tystnaden en undvikande taktik, vilket innebär att Lotta framförallt
vägrar anpassa sig och tala då hon borde.
Trites menar att då flickan börjar tala efter tystnad innebär detta att
hon hittat en väg ut ur den symboliska afasin och insett att språket fungerar
som ett maktmedel. 380 Trites bygger sin diskussion på de tidigare
presenterade Gilberts och Gubars begrepp afasi och amnesi. Begreppen
376 Jfr Franck (2008). I artikeln diskuterar jag hur tystnad och sexualitet gestaltas i
böckerna om Anette.
377 Gilbert och Gubar (1979). s 43.
378 Kurzon (1998). s 1-2.
379 Trites (1997). s 47-48.
380 Trites (1997). s 48.
215