Frigjord oskuld - Doria

litteratur. Genomgången täcker såväl engelskspråkiga som svenska studier.
89 Österlunds mål är att ringa in de tidigare undersökningar som
gjorts för att sedan kunna upprätta en modell för flickgestaltningen i
svensk ungdomsroman. Hon granskar flickkonstruktioner och representationer
ur ett könsmaktperspektiv och visar hur förhandlingen mellan
olika flicktyper överskrider könskonstruktionen. I analogi med Judith
Butler upprättar Österlund, vilket jag redan tidigare påpekat, en flick-
och pojkmatris för att lyfta fram hur kön kan läsas i ungdomsromaner.
Utgående från Österlunds flick- och pojkmatriser kommer denna studie
att undersöka sexualitet. Medan Österlund undersöker flickan som
antar pojkförklädnad, utgår denna avhandling från den heterosexuella
matrisens antagande om att flickor klär sig till flickor och pojkar till pojkar.
Fokus för de kommande analyserna är inte kön utan sexualitet och
trots att kategorierna går in i varann är kön ett tecken på kroppen som
avkodas omedelbart, även om felläsningar i likhet med vad Österlund
visar i sin avhandling kan uppstå. Sexualitetskonstruktioner förutsätter
därmed en annan sorts tolkning än vad kön gör. Österlund inkluderar
begreppet klass i sin analys av könsmaktperspektivet men går inte in på
klass som ett socialt kapital, utan ser klass som relevant enbart när det
handlar om överklass- och arbetarklassperspektiv. I den här studien inkluderas
däremot klassperspektivet för att visa hur sexualiteten knyts till
även andra kategorier än kön.
Vad gäller läsning av äldre ungdomsböcker har Marika Andræ bidragit
med avhandlingen Rött eller grönt? Flicka blir kvinna och pojke blir
man i B. Wahlströms ungdomsböcker 1914-1944 (2001). Andræ betonar
att B. Wahlströms röda och gröna ryggar, det vill säga flick- respektive
pojkböcker, också hör ihop med att böckerna producerades för att unga
89 Österlund (2005). För en grundlig genomgång av svensk ungdomsroman hänvisar
jag till Österlund. I denna avhandling presenterar jag endast det som är relevant för
min forskning med Österlunds innehållsrika översikt som grund. s 16-23. Se även Lena
Kårelands (2005) analys av Mats Wahls Vinterviken i vilken Kåreland visar hur kön och
klass gestaltas i romanen. Modig och stark – eller ligga lågt. Skönlitteratur och genus i skola
och förskola. Stockholm: Natur och Kultur. s 311-348. Samt se även Helen Schmidls
(2008) receptionsanalyser som synliggör mottagandet av ungdomsromaner. Från vildmark
till grön klänning. Receptionsanalyser av läsning i åttonde klass. [Diss.] Stockholm:
Makadam. (Skrifter utgivna av Svenska barnboksinstitutet nr 97).
45