Frigjord oskuld - Doria

nellt utsatt för moderns ilska. 345 Detta är även ett underliggande drag i
gestaltningen av Marie.
Marie skriver även andra texter än skoluppsatsen. I den nya skola hon
kommer till uppmanas hon att skriva. Annika i Tillträde till festen ägnar
sig åt brevskrivande, Laura i Ingen grekisk gud, precis skriver en sångtext
och en artikel – Marie å sin sida väljer att skriva på en fritt formulerad berättelse
med sexuella undertoner. Berättelsen hon skriver påminner om
Borta med vinden för att sedan övergå till att bli en detektivhistoria. 346
Maries skrivande fungerar som en protesthandling genom att hon utnyttjar
sig av kvinnliga stereotyper. Hon beskriver ett sexuellt övergrepp
för att därefter övergå till att tala om att alla människor bär på en hemlighet.
Marie är mån om sina egna hemligheter, i sin dagbok utarbetar hon
ett chiffer för att avge ett löfte till Gud där hon lovar att inte slåss. Detta
synliggörs även på bokens pärm där författarens namn och boktiteln är
kodifierade genom chiffret.
Trites menar att den skrivande flickan i en feministisk konstnärsroman
använder skrivandet som en specifik subjektskonstruktion där skrivandet
är ett sätt att existera. Konstnärsromanen i sig handlar om artistisk utveckling
och flickan som konstnär strävar efter författarskapet. 347 Flickan
som utvecklas genom sitt skrivande, såsom Trites presenterar henne i förhållande
till konstnärsromanen, får en annan betydelse i Maries skrivande.
Hennes fria skrivande utförs i skolmiljö och där väljer hon att använda sig
av populära genrer som inte syftar till att utveckla konstnärlig förmåga.
Marie fördriver tiden samtidigt som hon indirekt blottar sin egen problematik.
Det är tystnaden omkring mammans hemlighet som Marie indirekt
formulerar. Hon strävar inte efter att bli författare.
I Mats Wahls Vinterviken (1993) har John-Johns skrivande en konstnärlig
ambition till motsats från Marie. John-John skriver också i skolan
men han utnyttjar ett Walt Whitmanskt sätt att uttrycka sig för att formulera
det han upplever. Han uttrycker förändring och ambition i sitt
sätt att skriva och det ålderdomliga språket får ny kraft då John-John
utnyttjar det för att gestalta sina upplevelser. Marie uppvisar inte samma
345 Crew (2000). s 102.
346 Mats Wahl (1995). Lilla Marie. Stockholm: Bonniers. s 139-140, 251-252.
347 Trites (1997). s 63-65.
193