Restituerende faktorer i gruppemusikterapi med psykiatriske patienter.

elevante. Enten, at terapeuternes nænsomme og omhyggelige måde at behandle på
forhindrede aktivering af psykotisk materiale, eller at ingen af klienterne var domineret
af psykotiske eller præpsykotiske symptomer før behandlingen. Derfor blev de ret lette
psykotiske symptomer, sandsynligvis balanceret af en forholdsvis stabil overordnet
personlighedsorganisation.
Forfatterne sammenligner til slut undersøgelsesresultaterne med lignende
undersøgelser, der er foretaget med samme parametre med velfungerende personer
indenfor ”normal” befolkningen.
Undersøgelsen blev delvist foretaget på afdeling 6 på Järfälle/UpplandsBro psykiatriske
sektor i Stockholm, hvor Overlæge Dag Körlin leder et 4 ugers program med ikke-
verbale terapiformer, hvor GIM indgår. Om dette program skriver Körlin (1996):
Avdelning 6 är en veckovårdsavdelning där konstnärligt uttryks ("icke-verbala")
terapiformer tillämpas i grupp i ett struktureret 4-veckors program. Verksamheten
utvårderas både med vedertagne självskattningsformular och kvalitativa bedömningar.
Resultaten är goda för en heterogen grupp patienter som år behandlingsresistenta med
verbala psykoterapier och psykofarmaka. Hypoteser rörande kreativa terapiers
användbarhet prövas fortlöpande. Speciellt goda resultat har patienter där en historia med
psykisk traumatisering finns som ett inslag i en annan psykiatrisk bild, tex ångest- och
depressionstillstånd. En hypotes är att konstnärliga terapier har specielt effekt hos
personer med dissociativa personlighetsdrag, som antas förekomna i högre utsträckning
efter psykisk traumatisering. De med måttligt missbruk och specifik ätstörning förbättras
också jämförelsevis mycket. Det finns även interessanta tendenser till samband mellan
behandlingseffekt och olika åldersgrupper. Bl.a synes personer under 25 år, at ha relativt
god nytta av programmet, som alltså kan have en preventiv potential. Kreativa
behandlingsformer tillför psykiatrin en humanistisk dimension men också kompletterande
verktyg för diagnostik, forståelse och behandling. Bland annat utnyttjas
symboliseringsfunktionen på ett helt annat sätt än i andra psykoterapier.
Som det fremgår, fokuserer Körlin på symboliseringsfunktionen, som også spiller en
væsentlig rolle i mit projekt. Körlin nævner desuden aldersmomentet, som har interesse
også i behandling af skizofrene udfra den nu anerkendte antagelse om at tidlig
intervention er meget væsentlig. Man kunne forestille sig, at musikterapi i fremtiden i
højere udstrækning med held kunne anvendes i behandlingen af unge skizofrene, som
ofte er meget motiverede for en terapiform, basert på musik. I mit projekt var flere af
patienterne netop mellem 20 – 30 år.
Et andet svensk forskningsprojekt, som også indeholder GIM er: The house of seven Muses
– A research project (Wärja 1996). Artiklen er udarbejdet af Margareta Wärja, som er
svensk GIM terapeut og træner. Projektet omhandler i effekten af kunstterapi overfor
voksne psykiatriske patienter udfra projektive tests og interviews. Projektet omfatter 7
kunstterapeuters kliniske arbejde over en længere periode på flere år. Projektet
50