21.11.2015 Views

Dejan Sulejmanov - Filozofija na pravoto (p. 909)

Uchebnik

Uchebnik

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

POVEDENIE NA ^OVEKOT<br />

CEL (PRI^INA)<br />

INTERESOT<br />

postignuvawe zadovolstvo i<br />

izbegnuvawe <strong>na</strong> bolka<br />

* <strong>na</strong>mera = skrie<strong>na</strong> cel<br />

MOTIV (DVI@E^KA SILA<br />

NA AKTIVNOSTA)<br />

NADE@ I STRAV<br />

deka }e se ostvari ili nema da se<br />

ostvari celta (interesot)<br />

Pri~i<strong>na</strong> <strong>na</strong> ~ovekovoto povedenie: negova cel (ako ne postoi<br />

apsolut<strong>na</strong> sila, vis maior) e negoviot interes (postignuvawe <strong>na</strong> zadovolstvo<br />

ili izbegnuvawe <strong>na</strong> bolka). Motivite ili dvi`e~ki sili <strong>na</strong> ~ovekovoto<br />

povedenie pak, kon interesot (celta, pri~i<strong>na</strong>ta) se opredele<strong>na</strong><br />

doza <strong>na</strong> <strong>na</strong>de` ili strav deka toj interes (li~niot interes direktno<br />

ili li~niot interes preku grupniot, no sekoga{ li~niot interes)<br />

mo`e da se ostvari ili da ne se ostvari. Ottamu pri~i<strong>na</strong>ta (celta) i<br />

motivot <strong>na</strong> povedenieto se edno te isto (dve strani <strong>na</strong> ista pojava) so<br />

toa {to pri~i<strong>na</strong>ta - celta (interesot) go opredeluva, a motivot (strav<br />

- <strong>na</strong>de`) go razdvi`uva ~ovekovoto povedenie.<br />

Sega se postavuva pra{aweto dali <strong>pravoto</strong> i pravdata se pri~i<strong>na</strong>,<br />

cel ili motiv za ~ovekovoto povedenie? Da, ako se li~en (sekoga{<br />

mora da se li~en duri i koga e grupen) interes <strong>na</strong> poedinecot.<br />

A<strong>na</strong>logno <strong>na</strong> gornoto, pri~i<strong>na</strong> za donesuvawe <strong>na</strong> zakonot, propisot<br />

(ratio legis) e negovata cel (pri~i<strong>na</strong> za donesuvawe <strong>na</strong> zakon = cel <strong>na</strong><br />

negovoto donesuvawe). Ottamu, cel (ili pri~i<strong>na</strong>) <strong>na</strong> zakonot, propisot<br />

(<strong>pravoto</strong>) e interesot <strong>na</strong> zakonodavecot - da vlijae <strong>na</strong> ~ovekovoto povedenie<br />

vo opredele<strong>na</strong> <strong>na</strong>soka. Rato legis igra z<strong>na</strong>~aj<strong>na</strong> uloga pri tolkuvaweto<br />

<strong>na</strong> <strong>pravoto</strong>. Zakonot, propisot (<strong>pravoto</strong>) mora da se tolkuva taka<br />

{to kako negovo vistinsko z<strong>na</strong>~ewe }e se zeme o<strong>na</strong> z<strong>na</strong>~ewe so ~ija pomo{<br />

mo`e <strong>na</strong>jdobro da se ostvari celta <strong>na</strong> <strong>pravoto</strong> (t.e. pri~i<strong>na</strong>ta za<br />

negovoto donesuvawe). Rato legis igra poseb<strong>na</strong> uloga kaj a<strong>na</strong>logijata, za-<br />

{to ova tolkuvawe mo`e da se primeni samo ako vo dvata odnosni slu-<br />

~ai postoi istoveten rato legis.<br />

736<br />

4. PRAVDATA KAKO PRIKRIENA ZAVIST<br />

Vo literaturata postojat golem brojni avtori koi uka`uvale<br />

deka pravdata ima nekakva dopirni to~ki so ~ovekovata zavist, no i<br />

takvi spored koi tie vrski se su{tinski i deka ottamu pravdata pretstavuva<br />

eden vid kultivira<strong>na</strong> zavist. Taka, spored Aristotel, ~uvstvoto<br />

<strong>na</strong> pravednost - sovesta se kultivirani (modificirani) ~uvstva <strong>na</strong><br />

zavist i zloba (zlobnost) vo vrska so bolkata i zadovolstvoto koi proizleguvaat<br />

od <strong>na</strong>stanite koi im se slu~ile <strong>na</strong> bliski lu|e. Sovesniot<br />

~uvstvuva ma~ni<strong>na</strong> vo vrska so onie koi nepravedno (nezaslu`eno) po-

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!