Vem får man vara i vårt samhälle? - Statens folkhälsoinstitut

2.12 Verifikation och validitet i analysen
Ett sätt att styrka giltighet i kvalitativ forskning avseende beskrivningar,
tolkningar och analyser kan vara att använda olika former av triangulering.
I översikten beaktas följande fyra trianguleringsformer:
• Metodtriangulering, beaktande av studier som grundar sig på kvantitativa
och kvalitativa metoder.
• Teoritriangulering, användande av olika teoretiska perspektiv vid
tolkningen av de data som presenteras i litteraturen.
• Triangulering av datakällor, beaktande av olika rollperspektiv (exempelvis
aktörs- och observatörsbeskrivningar), aktörer eller olika
inblandade som kan nyansera beskrivningen. Man kan exempelvis
intervjua samma person vid upprepade tillfällen eller läsa samma
textmaterial vid upprepade tillfällen.
• Undersökartriangulering, beskrivning och analys prövas av olika
undersökare för att pröva hållbarheten i slutsatser och tolkningar
(Patton 1990). Triangulering brukar framhållas i metodlitteraturen
som ett sätt att öka trovärdigheten i analysen, eftersom den baseras
på flera olika typer av data, datakällor, och tolkningsperspektiv
(Patton 1990; Shaw 1999).
Översikten innebär också en form av triangulering av vetenskapsfilosofiska
perspektiv, vi beaktar både hermeneutiska och postmoderna
perspektiv med narrativa kunskapsstrategier (Kvale 1997). Kombinationen
av vetenskapsfilosofiska perspektiv har framhållits i den senare
litteraturen, särskilt inom socialt arbete, som ett pragmatiskt och fruktbart
sätt att kunna ge kritiska och nyanserade beskrivningar och analyser
av ett fenomen (Shaw 1999).
Inom den narrativa forskningstraditionen har man försökt att studera
mänskliga problem utifrån ett helhetsperspektiv eller vad vi kan beskriva
som en form av multidimensionell ansats (Josselson 1995). För att
kunna skapa en giltig helhetsförståelse av mänskliga handlingar – här
transpersoners livssituation – har man utgått från den hermeneutiska
kunskapstraditionen där man studerar människan utifrån ett helhetstänkande
(a.a.).
Analysen av meningen för olika former av narrativa berättelsedata
såsom de framkommer i olika dokument kan uppfattas som en narrativ
konstruktion. Meningen skapas via kopplingar mellan olika aspekter
100 • syfte, metod och frågeställningar