Vem får man vara i vårt samhälle? - Statens folkhälsoinstitut

Ingrids berättelse i sin helhet är att den visar på att den transsexuella
identitetsupplevelsen inte bara verkar vara en inre psykologisk process
där individen upplever sig vara i fel kropp utan också en socialpsykologisk
process där individen i relation till andra upptäcker att hon känner
sig mest autentisk i den motsatta könsidentiteten.
Caroline Cossey (1991) ger i sin självbiografiska text Mitt Liv (1991)
en beskrivning av sitt liv som transsexuell (MtF). Hennes ungdomsår
präglades av mobbning, dåligt självförtroende och som ett ensamt barn
pinades hon av känslor av skam och misslyckande. Caroline identifierade
sig med den kvinnliga världen och upplevde sig mycket tidigt som
kvinna i sexuella relationer till pojkar. Det var alltså även för Caroline
fråga om en process där hon kände sig mest bekväm i den motsatta
könsrollen, särskilt i relation till män. Hennes text visar på hur hon
identifierar sig och önskar leva ett liv som kvinna men hur en oförstående
social omgivning på olika sätt försvårar för henne att kunna leva
ett liv som kvinna, att kunna få vara den som hon upplever sig vara.
En annan transsexuell, Elisabeth Wells (1986), skildrar i en självbiografisk
text sina upplevelser av depression, självhat och självmordstankar
som en följd av att hon inte kunde uttrycka sin inre identitetsupplevelse
tillhörande det motsatta könet (MtF). Ett sätt att återskapa
självrespekten innebar, för Wells, att kräva omgivningens respekt för
den hon upplevde sig vara och att få stöd till att leva som kvinna. Caludine
Griggs (1998) som själv är (MtF) transsexuell ger både teoretiska
analyser av transsexualitet och beskriver egna undersökningsdata. Hon
diskuterar exempelvis olika supportmöjligheter som finns för transsexuella,
olika stödgrupper, inklusive mer formella transorganisationer som
kan ge support och information såsom American Educational Gender
Information Service (AEGIS) och International Foundation for Gender
Education (IFGE). Det finns i dag många olika stödnätverk i USA
som på olika sätt stöttar individer som är transpersoner (se Griggs,
1998). Bambi Lake (1996) ger i en självbiografisk text beskrivningar
av sitt liv som she-male i USA. Lake beskriver sin transsexuella utveckling,
hur hon förändrades av hormonbehandlingarna och om sitt liv på
olika klubbar. Hon beskriver bland annat vikten av att frigöra sig från
mindervärdighetskänslor som kan uppstå om man ser sig själv genom
omvärldens ögon, som alltför ofta inte respekterar transpersoner (se
Lake & Orloff 1996).
Den information som framkommer i exempelvis transsexuellas självbiografier
och som visar på psykosocial ohälsa som en följd av diskri-
analys av transpersoners situation • 389