Vem får man vara i vårt samhälle? - Statens folkhälsoinstitut

erfarenheter. Hon menar att ”här är det män som får höra att vissa känslor
är hotande för deras identitet och plats i världen och allt detta slutar i
olika former av förnekande av stora delar av verkligheten”.
I stället för att betrakta den kvinnliga och manliga principen som
varandras motsatser finns det i dag en strävan att se maskulinitet och
femininitet som två med varandra förenliga uppsättningar egenskaper.
En kvinna kan till exempel vara både varm och kraftfull och en man
både individualistisk och kärleksfull. Det kan kallas att vara androgyn
i psykologisk bemärkelse (Eliasson & Carlsson 1989).
Med hjälp av Bems test (Sex-Role Inventory) har man inom den senaste
forskningen studerat om transvestiter kan beskrivas som mest maskulina,
feminina, androgyna eller odifferentierade, det vill säga om de har
både svagt utvecklade maskulina och feminina karaktärsdrag. Talaminis
studie (1982) av 50 heterosexuella transvestiter visade på en mycket hög
frekvens av androgyna självskattningar. Docters studie (1988) av 110
heterosexuella transvestiter visade att dessa skattade sig själva som mindre
maskulina och mer androgyna än en jämförelsegrupp. I jämförelse
med Docters undersökning visade Talaminis undersökning på en mycket
tydligare androgyn läggning för de transvestiter som han studerade.
11.2 Kvalitativa intervjudata
Ett tydligt mönster i intervjudata för transvestitgruppen i Sam Larssons
(1997) studie är att deras uppfattningar om vad som är manligt
respektive kvinnligt till stor del överensstämmer med hur de begreppen
traditionellt beskrivs i litteraturen. Några exempel på feminina egenskaper
som individerna i transvestitgruppen nämner i Larssons studie
är exempelvis att vara mer känslomässig än mannen, att vara mjuk,
förstående, och känslig för andras behov. Typiskt manliga egenskaper
som de nämner är att vara prestationsinriktad, att hävda sin åsikt,
att vara mer aggressiv och oberoende av andra eller att inte bry sig så
mycket om andras behov. Ett mycket tydligt mönster är att transvestitgruppen
värderar de feminina egenskaperna mycket högre än de manliga.
Intervjudata från Larssons studie visar att identifikationen med
den kvinnliga rollidentiteten är ett resultat av en komplex kognitiv och
emotionell process som innehåller följande moment:
1. Perception av könsrollerna och den sociala omgivningen. Den aspekten
syftar på individernas beskrivning och tolkning av den manliga
och kvinnliga könsrollen. Bedömningen av könsrollerna innefattar
den manliga och kvinnliga rollen vid transvetism • 327