13.10.2013 Views

Vem får man vara i vårt samhälle? - Statens folkhälsoinstitut

Vem får man vara i vårt samhälle? - Statens folkhälsoinstitut

Vem får man vara i vårt samhälle? - Statens folkhälsoinstitut

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

Bullough och Bullough (1993) menar att det finns en komplex interaktion<br />

mellan biologiska och psykosociala faktorer vid transvestism<br />

och transsexualism. Det finns behov av en särskild forskningsöversikt<br />

med fokus på de biologiska faktorernas betydelse.<br />

Sociologiska och kulturella faktorer<br />

Wålinder (1967) påpekar att <strong>man</strong> i västerländska kulturer har större<br />

överseende med en kvinna som klär sig på ett maskulint sätt än vice<br />

versa. Han beskriver med referens till flera forskare hur olika kulturer<br />

varierar i sin inställning till crossdressing. I vissa <strong>samhälle</strong>n, exempelvis<br />

på Samoa öarna, är transvestism okänd. I andra kulturer är det vanligt<br />

förekom<strong>man</strong>de, exempelvis bland vissa indian<strong>samhälle</strong>n. Vissa indian<strong>samhälle</strong>n<br />

inte bara accepterar transvestism utan transvestiter skattas<br />

högt på den sociala skalan och spelar en viktig roll exempelvis vid religiösa<br />

ceremonier.<br />

Highwater (1982) har studerat nordamerikanska indiankulturer.<br />

Utifrån den amerikanska naturbefolkningens perspektiv är den mest<br />

förskräckliga dogmen i de västerländska kulturerna antagligen att<br />

den personliga jagidentiteten är både absolut och slutgiltig samtidigt<br />

som den är offentlig. Highwater menar att många indianer finner det<br />

häpnadsväckande att en person i väst måste hålla sig till en identitet,<br />

ett namn och en social identitet i hela sitt liv oavsett vilka förändringar<br />

som kan äga rum i livet. Det finns alltså, enligt Highwater,<br />

stora skillnader mellan det sätt på vilket indianerna och människorna<br />

i väst uppfattar jaget. I väst har individerna<br />

samma namn i hela sitt liv och namnet är<br />

”Highwater skriver att vi i den västerländska offentligt, i primitiva <strong>samhälle</strong>n däremot<br />

kulturen är överlämnade fångar i våra offentliga ändras namnen ofta av stammen under en<br />

eller sociala identiteter, i <strong>vårt</strong> kön och i vår ålder.<br />

persons liv. Sådana namn är personliga och<br />

ibland privata. Highwater skriver att vi i<br />

den västerländska kulturen är överlämnade fångar i våra offentliga<br />

eller sociala identiteter, i <strong>vårt</strong> kön och i vår ålder. I traditionella eller<br />

så kallade primitiva <strong>samhälle</strong>n finns det ofta ett stort antal valmöjligheter<br />

mellan olika identiteter. En person har inte bara tillåtelse<br />

att byta namn, utan också möjlighet att förvandlas, tillfälligt eller<br />

per<strong>man</strong>ent, till andra individer. Personer tillåts att byta könsroller<br />

och könsidentiteter. Det gör att sådana förändringar blir mer accepterade<br />

i stället för att betraktas som avvikande, vilket ofta är fallet i<br />

västerländska kulturer. Highwater anser att det finns ett motstånd i<br />

150 • transvetism och transsexualism i litteraturen

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!