Vem får man vara i vårt samhälle? - Statens folkhälsoinstitut

(se Butler 2004/2006; Rowan & Cooper 1999). I sammanhanget kan
nämnas att forskningen visar att vid dialoger i cyberspace är det inte
ovanligt att kommunikatörerna uttrycker sig i en identitet tillhörande
det motsatta könet (Kendall i Atkinson & Delamont 2006). Kopplingen
mellan transidentifikationer och möjligheterna att i cyberspace överskrida
gängse genus- och identitetsnormer har diskuterats i translitteraturen
(Whittle 2002). I forskningslitteraturen har också diskuterats
den senare utvecklingen av kosmetisk kirurgi. Det har framhållits att
på ett sätt är vi alla transsexuella. Det är i dag inte ovanligt i vårt postmoderna
samhälle att via kosmetisk kirurgi försöka att bättre anpassa
kroppen till den mentala identitetsbild som individen har om ”vem
man upplever sig vilja vara”. Det är således inte bara transsexuella som
uttrycker ett behov av att förändra den egna kroppen så att den bättre
överensstämmer med den mentala identitetsupplevelsen, det är något
som i varierande grad och på olika sätt uttrycks av många (Alsop et al.
2002).
1.15 Förslag till insatser och kunskapen om jaget,
könsrollerna och samhället
I den här rapporten kommer vi att basera våra förslag till insatser mot
bakgrund av den kunskap som vi har om nödvändigheten av att respektera
olika identiteter. Forskningen visar att det inte finns någon
grund för att sjukdomsförklara homosexualitet, bisexualitet (se Fox i
Fire stone 1996) eller transpersonsfenomen (Bockting & Cesaretti 2001;
Docter 1988; Docter & Prince 1997; Talamini 1982; Bullough & Bullough
1993; Lombardi & Davis 2006). Hbt-frågor blir väsentligen
identitetspolitiska frågor eller hur vi kan se på identitet och identitetsutveckling.
Transpersoners identitetsupplevelser behöver förstås och
respekteras fullt ut i samhället. Samma argument gäller givetvis för
homosexuella och bisexuella identiteter. I sammanhanget kan nämnas
att exempelvis transsexualism fortfarande finns upptaget i den diagnostiska
manualen DSM-IV, vilket dock starkt har kritiserats av exempelvis
Judith Butler (se Butler 2004/2006 och 16.8).
I den senare litteraturen diskuteras hur det pågår ett paradigmskifte
för synen på trans identiteter och där psyko sociala hälso frågor för
denna grupp behöver grundas på en kunskap om den stora variationen
som gäller genus (se Bockting & Cesaretti 2001; Firestein 1996). Paradigmskiftet
innebär att transpersoner bär en egen unik identitet som
82 • inledning