Vem får man vara i vårt samhälle? - Statens folkhälsoinstitut

Morris ger uttryck för en önskan att förstå inte bara transsexualism,
utan också ”identitetens mysterium”. Enligt Morris innebär transsexualism
med nödvändighet en inre jagutforskning. Hennes beskrivningar
visar hur hon tycks ha upplevt jagtillstånd bortom den kvinnliga rollidentiteten
– jagupplevelser av att vara utan objektjag. Hon beskriver
jagupplevelser av att vara ”substanslös” och utan identitet. Morris sätt
att tala om sig själv som en ”svävande varelse” eller ”substanslös” för
tankarna till beskrivningarna av den transpersonella identiteten och ”jag
är-” eller ”vara-känslan” (jämför Valle 1989).
I olika informationsskrifter har FPE-Sverige (Full Personality Expression)
beskrivit transvestism som en personlighetsyttring; att genom
klädedräkten få möjlighet att manifestera en personlighet där både
manligt och kvinnligt blivit medvetet (FPE 1986). FPE menar att människan
måste få tillfälle att förverkliga sitt inre jag (FPE 1982, 1986).
Transvestiten vill uttrycka något som han blivit medveten om i sitt inre
genom att bära det motsatta könets kläder.
Man kan, enligt FPE, ”till och med tala om ett annat jag, som vill
komma fram” (FPE 1986). FPE företräder ett synsätt som innebär att
transvestism uppfattas som ett behov i personligheten, inte som en sexuell
avvikelse. FPE menar att:
När vi påstår att … transvestism är en personlighetsyttring och ett
behov, då är det främst av den orsaken … att det är så vi upplever
det … Det är hur en 100-procentig majoritet introspektivt säger sig
uppfatta det.
FPE 1986:14.
Transvestism uppfattas som ett sätt att uttrycka två olika aspekter av
jaget eller det manliga och kvinnliga jaget (FPE 1986, 1982): ”När vi
inte får leva ut kvinnan inom oss, får manifestera våra känslor, då mår
vi inte bra” (FPE 1986:15). Motivet att klä sig som kvinna är ”inte att
bli sexuellt tillfredsställda” utan att uttrycka ”kvinnan inom oss” (FPE
1986:15). FPE betonar också behovet av fenomenologisk forskning
som utgår från transvestiternas egna upplevelser och levnadsbeskrivningar.
Man efterlyser alltså en forskning som: ”… är intresserad av oss, som
är beredd att lyssna till vad vi har att säga, lyssna till våra introspektiva
analyser, våra levnadsbeskrivningar etc. utan förutfattade meningar”
(FPE 1986:12).
154 • transvetism och transsexualism i litteraturen