Vem får man vara i vårt samhälle? - Statens folkhälsoinstitut

viktigaste rollerna och alla subidentiteter inklusive könsidentiteten och
crossgenderidentiteten. I de flesta fall av transvestism integreras crossgenderidentiteten
i jagsystemet och fungerar där som ett underordnat
jag. Endast när individen är klädd i det motsatta könets kläder upplever
transvestiten vanligen en förhöjd livskänsla i den motsatta könsrollen
och i upplevelsen av crossgenderidentiteten, det kvinnliga jaget.
Docter visar att individen kan uppleva en spänning mellan det manliga
och kvinnliga jaget. Den spänningen kan leda till en utveckling där
crossgenderidentiteten kan komma att dominera jagsystemet. En konsekvens
av det är att det kan leda till en utveckling av transgenderism
eller sekundär transsexualism (Docter 1988).
Docter studerade sex fall av sekundär transsexualism under en period
på fyra år. Ingen av dessa individer ångrade sitt transsexuella beslut.
Ett intressant exempel var en transvestit som utvecklades till transsexuell
vid 74 års ålder (Docter 1985). Docter anser att det är vanligare
att transsexualism uppkommer som ett resultat av en utveckling från
transvestism till (sekundär) transsexualism än att individen upptäcker
sin transsexuella läggning i den tidiga barndomen (primär transsexualism,
1988:vii).
Feinbloom (1976) gjorde en intensivstudie av tolv transvestiter i Boston.
De beskrevs som sympatiska individer med en välordnad tillvaro som
inte hade någon likhet med psykiatriska fall. Transvestism tolkades utifrån
ett sociologiskt perspektiv med fokus på bland annat rollteori.
Talamini (1982 a) studerade 50 transvestiter och deras fruar från olika
crossdressingföreningar i USA. Mot bakgrund av en sociologisk referensram
tolkade han transvestism som uttryck för ett socialt rollöverskridande.
Även om transvestiten engagerade sig i en livsstil som innehöll
vissa tabubelagda beteenden uppfattades inte transvestism som
uttryck för psykisk problematik.
Talamini beskriver fyra drivkrafter till att klä sig i motsatta könets kläder,
crossdressing:
1. Avkoppling. Transvestiten motiveras av att kunna få ett avbrott från
vardagsrollen och de krav som den rollen kräver. I sin feminina
eller kvinnliga roll har han större möjligheter att uttrycka ”sin emotionella
läggning, känslighet, lekfullhet, det graciösa och liknande
egenskaper”.
transvetism och transsexualism i litteraturen • 139