Vem får man vara i vårt samhälle? - Statens folkhälsoinstitut

More documents

Recommendations

Info

Kapitel 9. Omgivningens reaktioner inför hbt-personer 9.1 Utgångspunkter I det här kapitlet diskuteras mer generellt omgivningens reaktioner och attityder med fokus på hela hbt-gruppen. I framtida forskning bör man dock försöka utveckla mer teoretiska modeller för att bättre förstå orsakerna till sociala ifrågasättanden gentemot personer med hbt-identitet. Det finns många olika sätt att definiera homofobiska reaktioner (Innala 1995). Man kan skilja mellan homofobiska reaktioner i begränsad mening respektive i vid mening. Homofobiska reaktioner i begränsad mening syftar på negativa reaktioner mot homosexuella (SOU 1984). Använder man homofobiska reaktioner i denna begränsade tolkning kan man också tala om transfoba reaktioner, det vill säga omgivningens reaktioner mot transpersoner. Man kan på motsvarande sätt tala om transfobi (Hemmings 2002; Firestein 1994). Homofobiska reaktioner i vid mening avser negativa reaktioner mot någon person som visat tecken på någon form av hbt-identitet. När vi i det följande beskriver homofobiska reaktioner kommer vi att använda begreppet i denna vida betydelse. Hunter et al. (1998) och Tiby (1999) vänder sig mot homofobibegreppet eftersom det i så hög grad riktar sig mot minoritetsgruppen och inte anger utgångspunkterna i majoritetskulturen. De anser att man hellre bör tala om heterosexism. Med det avser de ett system som förnekar, degraderar och stigmatiserar icke heterosexuella beteenden, identiteter, relationer och gruppbildningar. Vi har dock valt homofobibegreppet eftersom det har en starkare förankring i normalt språkbruk. Homofobiska reaktioner drabbar inte enbart personer med hbt-identiteter. Det kan också drabba heterosexuella om de beter sig på ett sätt som omgivningen tolkar som ett hbt-beteende eller en hbt-identitet (Tiby 1999). Homofobiska reaktioner kan ses som i termer av en dominerande kulturs avståndstagande från en minoritetskultur. Homofobiska reaktioner innebär ett ”vi och dom”-perspektiv som liknar majoritetskulturens förhållande till invandrarkulturer (se vidare Reyes & Kamali 2005). omgivningens reaktioner inför hbt-personer • 259
Ofta diskuteras homofobiska reaktioner på ett allmänt plan. Omgivningens reaktioner varierar dock beroende på en mängd olika faktorer. Attityderna mot homosexuella män tycks exempelvis vara något mer negativa än mot homosexuella kvinnor (Kitzinger 1987; Österman et al. 2002; Mohipp et al. 2004). Man kan dock förmoda att kvinnor i vissa situationer kan åsidosättas både för att de är kvinnor och för att de representerar en hbt-identitet (Lehtonen 2002a). Omgivningens reaktioner på personer med hbt-beteenden är också starkt beroende på situationen och hur beteendet uppfattas av personerna i omgivningen. Homosexuella par kan exempelvis tvingas hålla tillbaka sina känslor och undvika att öppet visa ömhet om de uppfattar omgivningen som negativ gentemot homosexuella. Det gäller framför allt i offentliga miljöer på kvällstid och i möten med onyktra som kan komma att reagera aggressivt (Parikas 1995). Hinton (2003) har framhållit att stereotyperna ger majoritetsgrupperna en uppsättning förväntningar som de kan använda som förklaringar till beteenden som minoritetsgrupper har eller antas ha. Som nämnts i förgående kapitel finns en risk att stereotyper riktas mot minoritetsgrupper med svag social status. Man kan tolka det som en form av projektion på en grupp av majoritetsgruppens egna frustrationer. Den tidigare kraftiga diskrimineringen av hbt-personer kan ses som ett exempel på en sådan negativ stereotypisering. Hinton framhåller att det är en överdriven förenkling att skilja enbart mellan omedvetna och medvetna stereotyper. I praktiken kan man finna ett system som pendlar från helt omedvetna till helt medvetna stereotyper. Det finns förmodligen en mängd olika stereotyper som ännu inte är närmare undersökta. I personliga möten med hbt-personer ökar troligen motivationen för att göra mer medvetna och mer realistiska kategoriseringar. Stereotyperna om hbt-personer som man finner hos personer som ser sig som heterosexuella med en fast identitet kan tänkas ha en ”självbekräftelsebias” påpekar Hinton. Personerna i majoritetsgruppen ser sig som normala medan personerna i minoritetsgrupperna ses som avvikare. Genom negativa stereotyper gentemot hbt-personerna får individen ett stöd för sin egen identitetskonstruktion. Stereotyperna framhäver skillnaderna mellan den egna gruppen och de andra grupper som stereotypen riktas mot (a.a.). Om exempelvis en transsexuell person uppträder öppet i det nya könet så reagerar omgivningen kanske inte eftersom uppträdandet 260 • omgivningens reaktioner inför hbt-personer
Page 1 and 2:
Vem får man vara i vårt samhälle
Page 3 and 4:
© Statens folkhälsoinstitut Öste
Page 5 and 6:
1.3 Research questions ............
Page 7 and 8:
4. Transvestism och transsexualism
Page 9 and 10:
9.5 Olika typer av socialt avstånd
Page 11 and 12:
16.1 Mångdimensionell analys - ind
Page 13 and 14:
socionomer och socialpedagoger. Giv
Page 15 and 16:
det egentligen omöjliggör forskni
Page 17 and 18:
Författarpresentationer Sam Larsso
Page 19 and 20:
dimensionell ansats (Hutchison 1999
Page 21 and 22:
senteras av kvinnliga rollframstäl
Page 23 and 24:
vestism visserligen rent allmänt a
Page 25 and 26:
3. Några centrala empiriska studie
Page 27 and 28:
i olika studier (Docter 1988; Larss
Page 29 and 30:
olika paradigm. Inom kognitiv veten
Page 31 and 32:
4.4 Transpersonsfenomenet i ett his
Page 33 and 34:
om att förstå dem utifrån empiri
Page 35 and 36:
1. Empowermentinsatser. Eftersom de
Page 37 and 38:
lingen om transpersonsfenomen. För
Page 39 and 40:
understanding of the content of the
Page 41 and 42:
Cesaretti, 2001; Bullough & Bulloug
Page 43 and 44:
dressing. These authors mention tha
Page 45 and 46:
3. Some empirical studies on transg
Page 47 and 48:
partners who found it difficult to
Page 49 and 50:
minds is often put forward (Ornstei
Page 51 and 52:
forcement and affirmation (identity
Page 53 and 54:
The processes of discrimination. Di
Page 55 and 56:
5.2 Proposals for empowerment strat
Page 57:
construction of social gender. We n
Page 61 and 62:
ild föregående sida: nana, transs
Page 63 and 64:
vestiter och transsexuella, egentli
Page 65 and 66:
samman bisexualitet och transperson
Page 67 and 68:
• Sexuellt objektval (den erotisk
Page 69 and 70:
forskningslitteraturen beskriver de
Page 71 and 72:
har flera jag, även om de använde
Page 73 and 74:
(Bullough & Bullough 1993; Docter 1
Page 75 and 76:
teori har också förändrat synen
Page 77 and 78:
Kulturell dominans beskriver Young
Page 79 and 80:
olika berättelser om vem ”jag”
Page 81 and 82:
1.13 Vikten av ett aktörsperspekti
Page 83 and 84:
(se Butler 2004/2006; Rowan & Coope
Page 85 and 86:
5. I den femte och avslutande delen
Page 87 and 88:
2.3 Motiv till val av design och in
Page 89 and 90:
levd ohälsa och diskriminering. Vi
Page 91 and 92:
fokuserar på aktuella och specifik
Page 93 and 94:
2.6 En gruppering av studiens fråg
Page 95 and 96:
sociala faktorer (Bullough & Bullou
Page 97 and 98:
De enskilda teman som diskuteras i
Page 99 and 100:
Översikten diskuterar dessa teman
Page 101 and 102:
2.12 Verifikation och validitet i a
Page 103 and 104:
Backman (1998) beskriver några kva
Page 105:
del 2. Olika perspektiv på transpe
Page 108 and 109:
Kapitel 3. Transidentiteter och cro
Page 110 and 111:
maner eller medicinmän ofta crossd
Page 112 and 113:
isk religionsförkunnare, Ramakrish
Page 114 and 115:
Docters beskrivning av crossdressin
Page 116 and 117:
8. Att individen inte lever på hel
Page 118 and 119:
följande beskrivningarna av de tv
Page 120 and 121:
stam, 2003; Stryker & Whilttle, 200
Page 122 and 123:
Peru och Brasilien. I dessa länder
Page 124 and 125:
nämnas att Judith Butler har probl
Page 126 and 127:
terapi eller könsbytesoperation. W
Page 128 and 129:
ation (Bullough & Bullough, 1993; C
Page 130 and 131:
sikten kopplas sedan vissa narrativ
Page 132 and 133:
gränserna för vår roll, för vå
Page 134 and 135:
Kapitel 4. Transvestism och transse
Page 136 and 137:
Larsson, Bergström-Walan & Hall 19
Page 138 and 139:
myself dressed up”. Fem procent t
Page 140 and 141:
viktigaste rollerna och alla subide
Page 142 and 143:
Brierley (1979) menar att transvest
Page 144 and 145:
FPE-Norge genomförde en uppföljan
Page 146 and 147:
Bullough et al. (1983) undersökte
Page 148 and 149:
4. Mötet med en transsexuell vän.
Page 150 and 151:
Stoller (1975) beskriver transsexua
Page 152 and 153:
västerländska kulturer mot att ac
Page 154 and 155:
En manlig transsexuell, George Jorg
Page 156 and 157:
4.6 Sammanfattning Kapitlet diskute
Page 158 and 159:
Kapitel 5. Det mångdimensionella m
Page 160 and 161:
hänför sig till ett observerande
Page 162 and 163:
ortom individens sinne. Sinnet best
Page 164 and 165:
kännetecken såsom minnen, identif
Page 166 and 167:
analytiskt - exempelvis minne, bed
Page 168 and 169:
(von Franz 1978). Anima är alltså
Page 170 and 171:
5.2.3 socialkonstruktionistiskt inf
Page 172 and 173:
komplexa natur och ofta finns det e
Page 174 and 175:
Antropologiska forskare och transpe
Page 176 and 177:
jagteoretiska forskningen transcend
Page 178 and 179:
ter), psykodynamisk teori (Thomas 1
Page 180 and 181:
Transvestiter tenderar att vara mer
Page 182 and 183:
A cognitive process interpretable a
Page 184 and 185:
Stern (1987) skildrar betydelsen av
Page 186 and 187:
Den intrapsykiska/psykodynamiska mo
Page 188 and 189:
Sociologiska perspektiv Sociologisk
Page 190 and 191:
detaljerad analys av samspelet mell
Page 192 and 193:
eskriva hur olika faktorer samspela
Page 194 and 195:
uppfattats av aktörerna eller tran
Page 196 and 197:
upplevelse och jaguppfattning eller
Page 198 and 199:
3. Utvecklingspsykologiskt eller in
Page 201 and 202:
ild föregående sida: suzy, drag q
Page 203 and 204:
• De grupper i ett samhälle som
Page 205 and 206:
6.2 Viktiga idéhistoriska händels
Page 207 and 208:
som en känslig och lättväckt fas
Page 209 and 210: 6.3 Viktiga händelser från 1900 t
Page 211 and 212: havare. De hade intresse av samhäl
Page 213 and 214: sexuella par i juridisk mening - la
Page 215 and 216: Kapitel 7. Psykisk hälsa och ohäl
Page 217 and 218: av varandra, det finns ett samband.
Page 219 and 220: Det är en mycket stor mängd fakto
Page 221 and 222: heterna). Dessutom kan begreppet ps
Page 223 and 224: tionsförmågan. Av tradition har m
Page 225 and 226: 7.6 Sociala skalor Det finns en mä
Page 227 and 228: upplever på arbetsplatsen. De som
Page 229 and 230: 7.8 Livskvalitet och olika aspekter
Page 231 and 232: sätt som den enskilda individen ka
Page 233 and 234: ende, vilket kan ha samband med den
Page 235 and 236: Transsexuella som önskar genomgå
Page 237 and 238: I en utvärdering av ett kombinerat
Page 239 and 240: En grupp som kan tänkas ha speciel
Page 241 and 242: pernas svårigheter med att kunna f
Page 243 and 244: Vi diskuterar här komma ut-process
Page 245 and 246: En grupp forskare delar upp identit
Page 247 and 248: kan spela en viktig positiv roll i
Page 249 and 250: ilder (Garnets & Kimmel 1993). I vi
Page 251 and 252: 3. Individen kan slippa att undvika
Page 253 and 254: (Håkansson 1987). Identitetsambiva
Page 255 and 256: är nödvändigt för att komma ut.
Page 257 and 258: land annat inneburit att föreninge
Page 259: utan i hög grad psykoterapi i olik
Page 263 and 264: tins förfall. Carlsson pekar på a
Page 265 and 266: sin könsidentitet. Av dessa hade 5
Page 267 and 268: inte. Det är förenklingar som bas
Page 269 and 270: som kan ge dem socialt stöd för d
Page 271 and 272: eller några medlemmar i gruppen vi
Page 273 and 274: kvinnliga lärare från manliga ele
Page 275 and 276: Diskriminering I den finländska st
Page 277 and 278: De som under längre tid gått ut
Page 279: specifikt undersökt förhålladena
Page 283 and 284: ild föregående sida: frenzy, tran
Page 285 and 286: - Det är alltså samma jagkänsla?
Page 287 and 288: - Ja, jag-är-känslan är mycket h
Page 289 and 290: ett annat manér eller ett annat ut
Page 291 and 292: - Ja, helt klart. Det är ett över
Page 293 and 294: - Om du skulle beskriva den känsla
Page 295 and 296: - Man skulle kunna invända här at
Page 297 and 298: Längre fram i intervjun beskriver
Page 299 and 300: - Vilka tankar och känslor fick ma
Page 301 and 302: Erik beskriver Eva, sitt kvinnliga
Page 303 and 304: eller övergripande jagnivå upplev
Page 305 and 306: … så ville jag försöka att se
Page 307 and 308: - Jag hade ju känslan inom mig att
Page 309 and 310: - Att jag då i unga år är på et
Page 311 and 312:
tuerat att mitt rätta jag, det är
Page 313 and 314:
- Tre år, när jag liksom … Ja,
Page 315 and 316:
- Du försöker verkligen här hela
Page 317 and 318:
Ann lever i dag, menar hon, ett lyc
Page 319 and 320:
procent) hade upplevt sexuella lust
Page 321 and 322:
och åtta personer (73 procent) sku
Page 323 and 324:
10.5 Psykosocial situation och uppv
Page 325 and 326:
al. 1983; Bullough & Bullough 1993)
Page 327 and 328:
Manliga egenskaper: Kraftfull, domi
Page 329 and 330:
även en beskrivning av vad de anse
Page 331 and 332:
- Så mannens känsloliv blir mera
Page 333 and 334:
världen och att försöka leva dig
Page 335 and 336:
Mats menar att transvestism är ett
Page 337 and 338:
Krister upplever att ”den kvinnli
Page 339 and 340:
- Ja … det är så sexuellt betin
Page 341 and 342:
och närmade mig väl egentligen in
Page 343 and 344:
Karl Karl menar att han som person
Page 345 and 346:
- Mmm! De tankarna kanske inte gjor
Page 347 and 348:
11.7 Sammanfattning Kapitlet visar
Page 349 and 350:
Äktenskap och samborelation och eg
Page 351 and 352:
I sammanhanget kan nämnas en under
Page 353 and 354:
tiva känslor. Resterande 35 procen
Page 355 and 356:
Liknande resultatprofiler har beskr
Page 357 and 358:
hustrurna hade fått vetskap om sin
Page 359 and 360:
kare, det rinner av honom allt det
Page 361 and 362:
Hustrurna i Larssons et als. (1995)
Page 363 and 364:
och hur allvarligt de bedömde olik
Page 365 and 366:
• Mer förstående vid klädinkö
Page 367 and 368:
en del av dem”. De övriga kvinno
Page 369 and 370:
före äktenskapet eller i ett tidi
Page 371:
del 5. Analys av resultat- teman oc
Page 374 and 375:
Inledning I del V (kapitel 14-17) s
Page 376 and 377:
Kapitel 14. Analys av transpersoner
Page 378 and 379:
turen) för att överhuvudtaget kun
Page 380 and 381:
I forskningslitteraturen brukar man
Page 382 and 383:
mittgrupp som hade en mer neutral i
Page 384 and 385:
Det gäller särskilt hennes beskri
Page 386 and 387:
Jag satsade allt på min konstverks
Page 388 and 389:
för jag behövde hjälp, stöd och
Page 390 and 391:
Ingrids berättelse i sin helhet ä
Page 392 and 393:
Kapitel 15. Psykiska och psykosocia
Page 394 and 395:
nalgrupper som kommer i kontakt med
Page 396 and 397:
ett behov av att klä sig i motsatt
Page 398 and 399:
Kapitel 16. Tolkningar av resultatb
Page 400 and 401:
själva och hur de mår (se Lombard
Page 402 and 403:
Liknande situation finns vid attity
Page 404 and 405:
5. Ett socialpsykologiskt perspekti
Page 406 and 407:
form av bemötande som transpersone
Page 408 and 409:
den högre droganvändningen kan ko
Page 410 and 411:
WHO beskriver psykisk hälsa som et
Page 412 and 413:
Rosenberg (2006) framhåller i sitt
Page 414 and 415:
Översiktstabell 16.2. Ett urval av
Page 416 and 417:
16.10 Metoddiskussion Syftet med de
Page 418 and 419:
(Bullough & Bullough 1993; Prince &
Page 420 and 421:
I Sverige har Tiina Rosenberg (2002
Page 422 and 423:
Transsexuella personer beskrivs dä
Page 424 and 425:
17.2 Informations- och utbildningsp
Page 426 and 427:
En ökad kunskap bland lärarna kan
Page 428 and 429:
17.5 Utvärderings- och undersökni
Page 430 and 431:
En annan organisation är Internati
Page 432 and 433:
Det vore också önskvärt att fors
Page 434 and 435:
Referenser Alsop, R., et al. (2002)
Page 436 and 437:
Berg, M. (2008). Självets garderob
Page 438 and 439:
Bullough, V.L. & Bullough, B. (1993
Page 440 and 441:
Courtenay, W.H. (2000). Constructs
Page 442 and 443:
Everitt, B.S. (1977). The analysis
Page 444 and 445:
Gosselin, C. & Wilson, T. (1980). S
Page 446 and 447:
Hofsten, A.-M. (1977). Leva med pil
Page 448 and 449:
Kendall, L. (2006). Meaning and ide
Page 450 and 451:
Larsson, S., Bergström-Walan, M.-B
Page 452 and 453:
Lohman, H. (1973). Psykisk hälsa o
Page 454 and 455:
Morrow, D.F. & Messenger, L. (2006,
Page 456 and 457:
Piaget, J. (1976). Barnets själsli
Page 458 and 459:
Rudd, P. (1988). My husband wears m
Page 460 and 461:
Strauss, A. & Corbin, J. (1990). Ba
Page 462 and 463:
Warner, J., et al. (2004). Rates an
Page 464:
Young, I.M. (2000). Att kasta tjejk
show all

Vem får man vara i vårt samhälle? - Statens folkhälsoinstitut

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?