Vem får man vara i vårt samhälle? - Statens folkhälsoinstitut

hustrurna hade fått vetskap om sin mans transvestism före äktenskapets
ingående. De flesta hade alltså fått kännedom om sin mans transvestism
efter giftermålet. Docter använde en niogradig skala för att
mäta hustrurnas attityder till sin mans transvestism. Resultaten visade
på en stor variation, från en mer positiv attityd via en neutral inställning
till en mer negativ inställning (se nedan).
Bullough och Weinberg (1988) genomförde en studie av 70 hustrur
till transvestiter. Resultaten visade att 36 procent av hustrurna
kände till sin mans transvestism före äktenskapets ingående och att 49
procent fick kännedom om sin mans transvestism inom de fem första
åren av äktenskapet. Ett viktigt resultat var
att ju tidigare hustrun fick vetskap om man-
”Ett viktigt resultat var att ju tidigare nens behov av crossdressing desto mer posi-
hustrun fick vetskap om mannens behov tiv var hennes attityd. Peo (1985/1987), som
av crossdressing desto mer positiv var studerade 55 hustrur till transvestiter, fann
hennes attityd.
liknande resultat: En tidig vetskap om mannens
transvestism före äktenskapets ingående
påverkade relationen i positiv riktning (Bullough & Bullough 1993).
Bullough och Weinbergs studie visade också att de vanligaste problemen
som hustrurna identifierade var oron för att andra skulle upptäcka
att deras man var transvestit (66 procent), att deras man kanske var
homosexuell (36 procent) eller att behovet av crossdressing på något
sätt skulle påverka deras barn (36 procent). Även om det alltså fanns
vissa problem upplevde de flesta hustrur (79 procent) att de levde i ett
lyckligt äktenskap.
Feinbloom (1976) menar att hustrur till transvestiter har bristande
självkänsla. Docter (1988) menar dock mot bakgrund av de hustrur
som han själv intervjuade att så inte är fallet. Weinberg och Bullough
(1988) studerade bland annat självkänslan hos 70 hustrur till transvestiter.
Resultaten visade att även om det fanns en grupp av hustrur som
hade lägre självkänsla fanns det även en stor variation. Kvinnor med
hög självkänsla hade lättare att handskas med makens transvestism och
upplevde oftare äktenskapet som mer harmoniskt.
Robert J. Stoller (1967) problematiserar hustrur till transvestiter
som är ”alltför accepterande” gentemot sina män alternativt ”förödmjukar”
dem genom att medverka till att de kan klä sig i motsatta
könets kläder. Docter (1988) menar i en kommentar till Stollers studie
att han inte har kunnat finna sådana personlighetsdrag hos de kvinnor
som han intervjuade. Bullough och Bullough (1993) menar i sin kom-
356 • transvestiternas hustrur och deras attityder