Vem får man vara i vårt samhälle? - Statens folkhälsoinstitut

sociala faktorer (Bullough & Bullough 1993; Docter 1988; Ekins
1997; Larsson 1997). De psykologiska och sociala inklusive utvecklingsmässiga,
demografiska och kulturella dimensioner som diskuteras
i denna studie har alltså först identifierats i forskningslitteraturen
(se vidare under rubriken ”Beskrivning av valda teman”).
3. I ett tredje steg beaktades sedan hur forskningslitteraturen diskuterar
respektive tema som identifierats. Omfattningen av litteraturen som
valts i respektive steg har styrts av en bedömning av när vi uppnått
en form av teoretisk mättnad, eller när ytterligare litteraturreferenser/data
inte verkar tillföra någon väsentlig ny information
(se Carlsson 1991; Strauss & Corbin 1990). Det här förfaringssättet
brukar kallas för teoretisk sampling (Carlsson 1991).
Det tredje urvalssteget, valet av primärdokumenten eller central litteratur
som utgör grunden för denna översikt, har gjorts så att man
beaktar litteratur som författats av i huvudsak disputerade forskare
som på olika sätt ger ingående detaljbeskrivningar av relevanta person-,
omgivnings- och utvecklingsaspekter för den aktuella gruppen. Dessa
primärdokument har också valts utifrån att de uppvisar en god vetenskaplig
beskrivning av tillvägagångssätt vid datainsamling och analys,
en slags kvalitetsbedömning.
Några forskare som särskilt kommit att influera oss i detta arbete
är forskare som representerar ett helt spektrum av olika infallsvinklar
och/eller synsätt. Det handlar om forskare som beskriver eller fokuserar
på psykologiska, socialpsykologiska, sociologiska och sociala
perspektiv, exempelvis Bullough & Bullough (1993), Docter (1988),
Ekins (1997), Talamini (1981, 1982a, b, c). Forskning som innebär ett
samarbete mellan forskare och företrädare för olika transpersonsgrupper
har också inkluderats, vilket gäller bland annat forskning utförd
av Docter och Prince (1997), Prince och Bentler (1972) och Larsson,
Bergström-Walan och Hall (1994).
Ett samarbete mellan forskare och företrädare för transpersonsgruppen
skapar förutsättningar för en mer nyanserad och genomarbetad
beskrivning av transpersonernas livsvärld och innebär också ett aktörsperspektiv
där transpersonerna själva deltar i forsknings- och kunskapsprocessen
– se nedan om aktörs- och observatörsparadoxen.
94 • syfte, metod och frågeställningar