Vem får man vara i vårt samhälle? - Statens folkhälsoinstitut

mittgrupp som hade en mer neutral inställning medan 16 procent hade
en bestämt negativ attityd till transvestism. Hustrurna grupperade sig i
högre utsträckning kring ett mittvärde och hade också en mindre uttalad
negativ attityd till transvestism än de kvinnor som ingick i Docters
urval. I likhet med Docters resultat visade också denna enkätundersökning
att det viktigaste problemet som hustrurna identifierade var oron
för att deras män skulle bli avslöjade som transvestit. Andra forskare
har redovisat liknande resultat (Bullough & Weinberg 1988).
Ett intressant resultat i Larssons et al. hustruenkät var att de kvinnor
som hade en bestämt positiv attityd eller grupperade sig kring en
mer neutral inställning, i större utsträckning än de hustrur som hade
en negativ attityd, hade fått kännedom om sin mans transvestism före
äktenskapet eller i ett tidigt skede av samboförhållandet. Bullough och
Weinberg (1988) visar också att ju tidigare hustrun fått kännedom om
transvestismen, desto positivare var hennes attityd.
14.3 Transpersoners beskrivningar i ett aktörs- och
observatörsperspektiv
När transpersoner med egna ord beskriver sin situation, sitt aktörsperspektiv,
är det framför allt ett specifikt tema som är tydligt, nämligen
att man uttrycker ett stort behov av att försöka förstå sin identitetsutveckling
och sin jagidentitet mer i detalj (Zander 2003; Cossey
1992; Wells 1986; Morris 1986). Virginia Prince (1967, 1980) uppfattar
sin identifikation med den motsatta könsrollen som ett uttryck för
ett andra jag, ”kvinnan inom mig”, som behöver komma till uttryck.
Morris (1986) anser att hennes transsexuella upplevelse ställer frågan
om jaget i centrum, hon argumenterar för att transsexualism är ett led i
ett jagutforskande projekt.
Vad som här är särskilt intressant är att transpersoner som Virginia
Prince, Jan Morris och Erica Zander på olika sätt visar att transpersonsidentiteter
inte bara berör frågor kopplade till den specifika förståelsen
av transidentiteter i sig. De menar, mer eller mindre explicit
uttryckt, att frågan är vidare än så. Den berör framför allt en fråga som
gäller alla människor, nämligen hur vi ska förstå jaget, vårt jag, hur
det utvecklas och vilka möjligheter vi har att identifiera oss med och
konstruera olika delidentiteter i vårt psyke. Enkelt uttryckt är transpersoners
identitetsfrågor viktiga frågor som berör alla för att kunna
få en mer detaljerad kunskap om våra identiteter, vårt identitetsbyg-
analys av transpersoners situation • 381