Vem får man vara i vårt samhälle? - Statens folkhälsoinstitut

Begreppen anima och animus är centrala i Jungs psykologi. Anima
är ”kvinnan inom en man” och animus är mansgestalten i kvinnans
omedvetna. Anima är bärare av mannens föreställningar om kvinnan
men samtidigt är hon en personifikation av hans egen kvinnlighet
(Janssen 1975).
Jung har på ett intressant sätt beskrivit sitt eget möte med ”kvinnan
i sig” så här:
Jag blev synnerligen förbryllad av det faktum att en kvinna ur mitt
inre intervenerade i min tankevärld … I förstone frapperades jag av
animans negativa aspekt. Jag bävade för henne såsom inför något
osynligt närvarande. Sedan försökte jag komma i ett annat förhållande
till henne och betraktade mina nedskrivna fantasier såsom
brev som var riktade till henne. Jag skrev så att säga till en del av
mig själv, som företrädde en annan ståndpunkt än mitt medvetande
och erhöll överraskande och ovanliga svar.
JUNG, 1979:173.
Anima och animus kan uppfattas som inre figurer eller grundläggande
delpersonligheter i vårt psyke (Rowan 1991:144; Sliker 1992:25).
Dessa inre gestalter kan framträda i drömmen. Om den drömmande
är en man kommer han att möta en feminin personifikation av sitt
omedvetna, om den drömmande är en kvinna
möter hon en manlig gestalt. Marie-
”Anima och animus kan uppfattas som inre Louise von Franz (1978) visar genom en
figurer eller grundläggande delpersonligheter i dröm analys hur anima kan framträda i
vårt psyke. Dessa inre gestalter kan framträda drömmen som medlare mellan egot och Själ-
i drömmen. Om den drömmande är en man vet. von Franz uppfattar animans roll som
kommer han att möta en feminin personifika- en vägvisare till den inre världen och till
tion av sitt omedvetna, om den drömmande är Självet. Denna vägvisande funktion inträder,
en kvinna möter hon en manlig gestalt.
menar hon, när mannen tar de känslor, fantasier,
förväntningar och sinnesstämningar
som hans anima sänder honom på allvar och håller fast dem i någon
form, exempelvis som konst, poesi, musik eller dans.
En viktig aspekt av animamedvetandet är att det visar på egomedvetandets
relativitet (Hillman 1985; Rowan 1993). Vårt egomedvetande
är endast en delaspekt av vårt medvetande. Anima är en inre kraft som
hjälper mannen att utvecklas till större mognad genom att ta upp mer
av det omedvetna i sin personlighet och föra ut det i sitt dagliga liv
166 • det mångdimensionella medvetandet