Vem får man vara i vårt samhälle? - Statens folkhälsoinstitut

alltid – medicinsk konsultation för att få hjälp med könsbyte så att deras
kropp kan överensstämma med deras identitet (Denny & Green 1996).
Forskningslitteraturens diskussion av transpersoner eller av transgenderfenomenet
(Ekins & King, 2006/2008) domineras av transvestiter
och transsexuella (se Bullough & Bullough, 1993; Docter 1988; Docter
& Prince 1997; Ekins & King 2006/2008; Stryker & Whittle, 2006).
Andra grupper inom crossdressingspektrumet (Docter 1988) såsom shemales,
kvinnliga rollframställare, drag queens och drag kings är skildrade
i betydligt mindre utsträckning. Fokus i denna översikt kommer därför
att ligga på just manlig transvestism och transsexualism (se kapitel 3 för
utförligare definitioner av begreppen).
1.2 Kvinnlig crossdressing
Den senare forskningen diskuterar olika former av kvinnlig crossdressing,
en kvinnlig maskulinitet, som kan variera från en mer androgyn
läggning till olika mellanformer eller ”butch” och kvinna-till-man
transsexuell (FtM, female-to-male transsexual, Bullough & Bullough
1993; Walters 1995; Halberstam 2003; Hemmings 2002; Kroon 2007).
Kvinnlig crossdressing har även skildrats ur ett historiskt perspektiv
(Dekker & van de Pol 1995). I en mindre studie av Devor (1995) skildras
det som där benämns gender blenders,
det vill säga kvinnor klädda som män och
som uppfattades av andra som män. Devors ”Devor tolkade sina data i ett feministiskt
intervjustudie visade att dessa kvinnor upp- perspektiv och uppfattar gender blending som
levde sin far som en rollförebild och att en revolt mot det patriarkala samhället.
de inte tyckte om att klä sig i traditionellt
kvinnliga kläder utan föredrog manliga. Devor tolkade sina data i ett
feministiskt perspektiv och uppfattar gender blending som en revolt
mot det patriarkala samhället.
Judith Halberstam (2003) ger viktiga teoretiska analyser av kvinnlig
maskulinitet och hur man kan analysera konstruktionen av den
kvinnliga maskuliniteten. Halberstam ger en nyanserad förståelse för
kvinnlig maskulinitet som inte är traumatiserande. Halberstams skrift
innehåller inte bara intressanta analyser av vad som skulle kunna
benämnas kvinnliga former av trans identiteter utan bidrar också till
en problematisering av så kallat maskulina handlingar och identiteter
överhuvudtaget.
Clare Hemmings (2002) arbete innehåller också viktiga analyser av
kvinnlig maskulinitet, transsexualitet och bisexualitet och hon kopplar
inledning • 63