Vem får man vara i vårt samhälle? - Statens folkhälsoinstitut

Interaktionistiska modeller
De interaktionistiska modellerna fokuserar på samspelet mellan biologiska
faktorer, personfaktorer och situationsfaktorer vid analysen
av transvestism och transsexualism. Många forskare har betonat samspelet
mellan personliga, biologiska och sociala variabler. Bullough och
Bullough (1993) presenterar en interaktionistisk modell för analys av
transvestism och transsexualism. Deras multifaktoriella modell innebär
att det kan finnas en genetisk predisposition för crossgenderidentitet
men att sociala faktorer också formar dessa predisponerande mönster.
I kombination med vissa familjefaktorer, såsom att modern har en
dominerande roll i familjelivet samt olika sociala faktorer, så kan det
ha betydelse för en utveckling av transvestism.
Bockting och Coleman (1992) menar att transsexualism har
visat sig vara ett mycket mer komplext fenomen än vad man tidigare
antagit. Man kan, menar de, inte hävda att det finns ett visst
utvecklingsmönster som resulterar i exempelvis transsexualism.
Även om vissa forskare har betonat de biologiska faktorernas betydelse
(Pillard & Weinrich 1987), kan vi inte hävda att de är de enda faktorerna
av betydelse vid transsexualism (Gooren 1991; Coleman, Gooren
& Ross 1989; Ross 1986). Bockting och Coleman (1992) menar att
de interaktionistiska teorierna, som betonar samspelet mellan aktuella
person- och situationsvariabler, ger en riktigare bild av utvecklingsprocessen
vid transsexualism. Det finns inte några enkla förklaringsmodeller.
Transsexualism är ett komplext fenomen, som påverkas av
många olika fysiologiska och psykologiska variabler (Money 1991;
Bullough & Bullough 1993).
Docter (1988) presenterar en interaktionistisk och tvärvetenskaplig
modell som inkluderar biologiska, psykodynamiska, inlärningsteoretiska,
kognitiva och jagteoretiska principer för analysen av det komplexa
samspelet mellan aktuella person- och situationsvariabler vid transvestism
och transsexualism. Transvestitens kognitiva föreställningar om den
kvinnliga världen och hans tolkning av och avundsjuka på den kvinnliga
könsrollen är betydelsefulla variabler för att kunna förstå utvecklingen
av transvestism. I Docters flerdimensionella modell uppfattas de
kognitiva processerna inklusive individens utveckling av ett feminint
jag vara avgörande för förståelsen av transvestism.
Larsson, Bergström-Walan och Hall (1994) presenterar en interaktionistisk
modell för analys av transvestism. Modellen, som är inspirerad
av Docter och interaktionistisk psykologi, visar hur vi kan göra en
188 • det mångdimensionella medvetandet