13.10.2013 Views

Vem får man vara i vårt samhälle? - Statens folkhälsoinstitut

Vem får man vara i vårt samhälle? - Statens folkhälsoinstitut

Vem får man vara i vårt samhälle? - Statens folkhälsoinstitut

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

för jag behövde hjälp, stöd och information så jag kunde leva. Bråken<br />

blev värre, jag var väldigt ofta skör, nedbruten och mitt självförtroende<br />

var i botten, då allt jag var, gjorde, togs ner och förringades.<br />

I september sökte jag hjälp på vårdcentral så att jag skulle få remiss<br />

till transutredningsteamet. Hösten var en orolig väntan och jag kände<br />

hur den nalkande realiteten att jag skulle börja behandling skrämde<br />

Henrik. Hösten var mörk, dov, väntan och allt mer frånvaro och rädsla,<br />

för jag var så orolig över hur jag skulle kunna klara mig ekonomiskt<br />

och socialt. Vi gled mer och mer ifrån <strong>vara</strong>ndra och det var som om vi<br />

blev främlingar, för han kunde inte förstå.<br />

Vid jul grälade vi bara. Henrik bestämde sig för att vi borde göra<br />

slut. Vid den första behandlingen ville han inte ha något med mig eller<br />

den att göra. Strax efter fick jag reda på att han varit med en annan<br />

kvinna. Det var en sådan chock, då jag var så svag och skör mentalt.<br />

Det var ett sådant svek och situationen var väldigt oklar då han fortfarande<br />

ville <strong>vara</strong> i huset även om han var med den andra också.<br />

Vid påsk fick jag slänga ut hans saker ifrån huset, då han inte tog tag<br />

i situationen eller gjorde något. Jag ville det inte men jag var så ledsen<br />

och besviken på honom över hur han behandlat mig. Mitt självförtroende<br />

var verkligen i botten och det tog mig mycket tid att kunna få<br />

krafter tillbaka, då hela min värld föll i bitar. Det var som om det inte<br />

fanns något kvar längre jag kunde tro och lita på.<br />

Under våren gick jag till diagnostiken i transteamet. Det var tungt och<br />

jag använde mycket tid under ett halvt år att gå igenom och analysera<br />

mitt liv, inte bara för behandlingsgruppen utan även för mig själv. För<br />

det har alltid varit viktigt för mig att förstå.<br />

Allting i mitt liv gicks noga igenom, exempelvis<br />

hur jag relaterade till andra människor, i ”Fantastiskt var det också att för första<br />

relationer, sexuellt. Skrev väldigt mycket just gången i mitt liv kunna känna igen mig i<br />

då under den tiden för att mer kunna gripa spegeln, jag hade aldrig förr kunnat förena<br />

saker och ting, samt hela tiden för att be<strong>vara</strong> (den yttre) speglingen med mitt inre.<br />

information för att skapa en helhetsbild som<br />

var nyanserad. Fantastiskt var det också att för första gången i mitt liv<br />

kunna känna igen mig i spegeln, jag hade aldrig förr kunnat förena (den<br />

yttre) speglingen med mitt inre.<br />

Under denna tid var jag också liksom många transsexuella tvungen<br />

att skaffa mediciner själv, vilket jag fick via ett Internetapotek eller ifrån<br />

Ryssland. Det kostade och det var stressigt ifall jag skulle åka fast. Jag<br />

behövde mediciner för att stoppa de <strong>man</strong>liga hormonerna och ersätta<br />

analys av transpersoners situation • 387

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!