Vem får man vara i vårt samhälle? - Statens folkhälsoinstitut

sätt som den enskilda individen kan antas göra. De flesta av Tenglands
kriterier ingår i de dimensioner som vi diskuterat i det här kapitlet.
Tengland diskuterar dock inte mätbarhetsfrågan på det sätt som vi
försökt göra här. Han koncentrerar sig på att formulera kriterierna i
teoretiska termer.
Det finns metodologiska problem med att använda den här modellen
för att analysera den psykiska och sociala hälsan. Vi bedömer dock
att analyser av livsplaner skulle kunna bidra till en fördjupad förståelse
av hur transpersoner upplever sin situation och ser på sina personliga
utvecklingsmöjligheter. Sådana studier utförs förmodligen bäst med
kvalitativa personliga intervjuer. Några sådana studier tycks dock ännu
inte ha utförts.
7.10 Trivsel i arbetet och i skolan
Trivsel i arbetet kan ses som en aspekt på livskvaliteten. Otillfredsställelse
i arbetet kan bland annat leda till utbrändhet och depression.
Mekanismerna är dock komplicerade. En modell för att förklara sambandet
utgår från Antonovskys koherensmodell. Bristen på upplevelse
av kontroll antas leda till otillfredsställelse i arbetet och senare till
”utbrändhet” (för referenser om utbrändhet
se exempelvis Kaskisaari 2002). Upplevelser
”Marja Kaskisaari (2002) hävdar dock att
av utanförskap och bristande möjligheter att
hbt-personer osynliggörs och tenderar att få
påverka sin situation kan bidra till låg psy-
en svag maktposition på arbetsplatserna.
kisk hälsa. Även den sociala positionen kan
ha sådana effekter. Personer i låg social position kan ha större svårigheter
att hantera social och emotionell information än personer i högre
social position. Genom de komplexa sambanden är det dock svårt att
bestämma hur hbt-egenskapen i sin tur påverkar trivseln i arbetet, eftersom
den i huvudsak bestäms av andra faktorer än hbt-egenskapen.
Marja Kaskisaari (2002) hävdar dock att hbt-personer osynliggörs
och tenderar att få en svag maktposition på arbetsplatserna. Empiriska
data tyder på att transpersonernas ställning och kommunikationsmöjligheter
varierar starkt mellan olika arbetsplatser (Mustola 2004).
Arbetsplatsfrågor kommer mer utförligt att diskuteras i kapitel 9 som
behandlar omgivningens reaktioner på transpersoner.
En svag anknytning till skola och arbetsliv kan bidra till psykisk och
social ohälsa. Mekanismerna är dock komplicerade. En svag anknytning
till skolan kan bidra till ett svagt socialt stöd, eftersom individer
230 • psykisk hälsa och ohälsa