Vem får man vara i vårt samhälle? - Statens folkhälsoinstitut

den högre droganvändningen kan kopplas till upplevelser av homofobi.
Man vet visserligen något mindre om beroendeproblem bland transpersoner
men i forskningslitteraturen har framhållits att särskilt unga
transpersoner löper en hög risk att utveckla missbruksproblem och
HIV infektion (se vidare Lombardi & Davis, 2006). På grund av den
stress som hbt ungdomar är utsatta för i samhället löper de hög risk att
utveckla depression, utveckla ett missbruk av alkohol och droger och
få självmordstankar. Forskningen visar att omkring 30-40% bland hbt
ungdomar har haft självmordstankar vilket kan relateras till 8%-13%
bland heterosexuella ungdomar (se vidare Morrow, 2006).
16.6 Kritiska reflektioner kring begrepp som
transperson och transvestism
Begrepp som transvestism eller transvestit är inte några representativa
begrepp för vad det handlar om. Begreppen säger inte så mycket om
det inre kognitiva och emotionella psykiska skeendet hos individen.
Transpersoner som transvestiter har en viss inre kognitiv-emotionell
upplevelse av ett andra jag inom sig och hur man vill tolka och uttrycka
det andra jaget. Forskningen har dock visat att alla individer har olika
typer av andra jag inom sig, en inre dialog mellan olika röster som
tillhör olika sidor inom jaget (se Rowan & Cooper 1999). Egentligen
är transvestism i detta avseende bara ett av flera möjliga exempel på
olika typer av inre identitetskonstruktioner i psyket. Ett mer rättvisande
begrepp för denna typ av fenomen är kanske begrepp som pluralistisk
jagidentitet eller jagets normala pluralism eftersom det har en mer
direkt koppling till vad det handlar om. Om man använder ett sådant
begrepp skulle det vi kallar crossdressing mer direkt kopplas som ett av
flera exempel på det pluralistiska jagets uttryck.
Ross (1999) beskriver ett dissociationskontinuum som går från 1)
normal pluralism i jaget via 2) patologisk pseudoenhet till 3) en identitet
präglad av dissociation eller vad som brukar benämnas som dissociative
identity disorder (DID). Skillnaden mellan 1 och 3 är en gradskillnad.
Vid 3 eller DID finns en inre bristande kontroll där individen
kan agera ut en viss sida i sin personlighet, ett visst deljag, utan att vara
medveten om det. DID har i de flesta fall sin upprinnelse i en traumatisk
händelse (Ross 1999). Vid position 1 speglas den naturliga mångfalden
av deljag och inre dialoger inom människan. Vid position 2 finns en
mer felaktig föreställning om att vi bara är ett jag i alla situationer.
tolkningar av resultatbilder, kritiska analyser... • 407