Vem får man vara i vårt samhälle? - Statens folkhälsoinstitut

(Bullough & Bullough 1993; Docter 1988). Samtidigt har påpekats att
transpersonsfenomen inte enbart kan reduceras till en biologisk nivå
utan att de biologiska faktorerna samspelar med både psykologiska
och sociala dimensioner (Bullough & Bullough 1993; Docter 1988).
Vissa forskare har särskilt fokuserat på utvecklingspsykologiska
dimensioner såsom uppväxtens betydelse och hur man kan förstå
transpersoners medvetande- och identitetsupplevelse (Docter 1988;
Docter & Prince 1997; Ekins 1997). Man har också försökt klargöra
hur transpersonsfenomenet är ett resultat av ett komplext samspel
mellan biologiska, psykologiska och sociala dimensioner (Bullough &
Bullough 1993; Docter 1988).
1.10 Socialkonstruktivism, queerteori och Butlers
perspektiv på transidentiteter
Om vi går tillbaka till frågan hur man kan förstå identiteten menar
forskare som betonar ett socialkonstruktivistiskt perspektiv att identiteten
konstrueras som ett resultat av sociala processer. Men ett socialkonstruktivistiskt
perspektiv på transidentiteter behöver inte innebära
ett antagande att individen medvetet väljer en könsidentitet. Den individuella
process som leder fram till en viss könsidentitet är betydligt
mer komplicerad. Interaktioner med omgivningen skapar kognitiva och
emotionella upplevelser och bindningar som gör att individen känner
att en transidentitet är mer ”rätt” för honom eller henne. Den individuella
processen är påverkad av de kulturella processerna i det moderna
samhället. Det anses inte längre som ett absolut krav att följa traditionella
identitetsnormer. Individen kan lättare än tidigare identifiera sig
med rollidentiteter som svarar mot de egna upplevelserna.
Judith Butler har i flera arbeten diskuterat en socialkonstruktivistiskt
inspirerad analys och kopplat den till förståelsen av transidentiteter. I
ett arbete beskriver hon crossdressing som ett djärvt sätt att överskrida
könsbarriärerna (dangerous crossing, Butler 1993), de konstruktioner
om socialt kön som vanligen tas för givna i den sociala kontexten. I ett
senare arbete har hon mer explicit diskuterat situationen för transsexuella
och deras sätt att överskrida de invanda könsrollerna och som
en följd av det råka ut för diskriminering och våldshandlingar (Butler
2004/2006). Butlers teoretiska argument (1990/1999) och queerteori
i vid mening (Jagose 1991) är intressanta för att förstå transpersoner och
transidentiteter eftersom dessa perspektiv kan sägas utgöra en detal-
72 • inledning