Vem får man vara i vårt samhälle? - Statens folkhälsoinstitut

Ungdomar
Ungdomar kan få speciellt stora svårigheter att utveckla stabila och
positiva identiteter. Det sammanhänger med att ungdomsperioden innebär
frigörandet från föräldrarnas kognitiva och emotionella modeller
och skapandet av en personlig identitet. Ungdomar som tänker i termer
av hbt-identiteter saknar dock alltför ofta rollmodeller som kan hjälpa
dem att utveckla positiva identiteter (Hunter et al. 1998).
Ungdomar har ett starkt behov av att anknyta till kamratgrupper
(exempelvis Lilja & Larsson 2003). I många ungdomsgrupper dominerar
heteronormer. Det gäller speciellt i pojk-
grupper där heterosexualitet och traditionella
könsroller ses som en viktig del av den
manliga identiteten. Ungdomar med hbtidentiteter
kan därför tvingas att följa allmänna
könsnormer för att passa in i kamratgruppen.
Rädslan för socialt avståndstagande
kan göra att ungdomar väljer att
”Rädslan för socialt avståndstagande
kan göra att ungdomar väljer att dölja eller
ta avstånd från den identitet som han eller
hon utvecklat i sitt inre liv. Man kan tala om
internaliserad homofobi.
dölja eller ta avstånd från den identitet som han eller hon utvecklat i sitt
inre liv. Man kan tala om internaliserad homofobi (kapitel 8).
Undertryckandet av tankarna och känslorna kan på sikt medföra
betydande personliga svårigheter. Det kan hindra utvecklandet av en
stabil och fungerande positiv personlig identitet (Quinn 2002). Hbtungdomar
med svagt socialt stöd löper speciellt stor risk att hamna i
drogmissbruk, rymma hemifrån, flytta hemifrån tidigt, sluta skolan
eller göra självmordsförsök (Kreiss et al. 1997; Quinn 2002; Cochran
et al. 2002).
Lärare kan ha svårt att uppfatta om någon elev med hbt-identitet
utsätts för mobbning eller andra former av socialt avståndstagande
(kapitel 8 och Warwick et al. 2001). Brittiska data tyder dock på att
nästan alla grundskolelärare har uppmärksammat homofobisk mobbning.
Den vanligaste formen tycks vara verbal mobbning även om fysisk
mobbning också förekommer (Warwick et al. 2001 och kapitel 9).
Speciellt svårt har ungdomar i samhällen med mycket fasta eller rigida
och traditionella könsroller. I sådana samhällen kan hbt-ungdomar
få större psykiska och sociala problem än exempelvis i storstäder där
det finns större variation och större tolerans för olika personliga identiteter
(Herdt 1998).
psykisk hälsa och ohälsa • 237