Vem får man vara i vårt samhälle? - Statens folkhälsoinstitut

Bullough et al. (1983) undersökte 65 heterosexuella transvestiter, 33
transsexuella, 57 homosexuella män, och 61 personer i en kontrollgrupp.
Studien var upplagd för att pröva hypoteser relaterade till barndomsupplevelser.
Man samlade data om sexuella vanor, livsstilar och
yrkesliv för att bättre kunna beskriva fenomenen transvestism och
transsexualism. Den psykoanalytiska hypotesen att transvestiter och
transsexuella kommer från hem med frånvarande fäder fick inte stöd i
resultaten. Familjekonstellationerna skilde sig inte åt för de studerade
grupperna. Ett bristande intresse för sportaktiviteter som ett uttryck
för feminint beteende hade samband med transsexuell identitet men
inte med transvestism. Å andra sidan visade sig crossdressing uppträda
mycket tidigt hos transvestiter men inte hos transsexuella och homosexuella.
Transsexuella var olyckligare som barn och hade mindre akademisk
framgång. Nuvarande sexuell orientering och livsstil uppvisade
ett mönster för respektive grupp men det fanns tillräckligt många individer
med olika mönster, vilket gör att de flesta generaliseringar måste
uppfattas som preliminära.
Buhrich och McConaghy (1978) visade i en studie av 29 manliga homosexuella,
34 manliga transvestiter och 29 manliga transsexuella att
betydligt fler mödrar till transvestiter och transsexuella hade önskat en
flicka innan barnen föddes. Homosexuella, transvestiter och transsexuella
rapporterade att fadern under uppväxtåren visat ett bristande
intresse för dem eller varit frånvarande från hemmet. Det fanns inte
något stöd i resultaten för uppfattningen att homosexuella, transvestiter
eller transsexuella hade patologiska relationer till sina mödrar.
Från transvestism till sekundär transsexualism
Docter (1988) framhåller att både vid de transvestitiska och homosexuella
formerna av sekundär manlig transsexualism finns en stark önskan
att frigöra sig från den manliga identiteten. Individen vill uppnå såväl
rollbefrielse som en känsla av identitetsbe-
frielse och omorganisera jagkänslan. Könsbytet
symboliserar pånyttfödelse, förnyelse
och nya möjligheter. Genom crossdressing
och den kvinnliga könsrollen upplever individen
en djup välbehagskänsla.
Ett uppmärksammat fall av sekundär
transsexualism är Renee Richards, som blev
”Individen vill uppnå såväl rollbefrielse som
en känsla av identitetsbefrielse och omorganisera
jagkänslan. Könsbytet symboliserar pånyttfödelse,
förnyelse och nya möjligheter. Genom
crossdressing och den kvinnliga könsrollen upplever
individen en djup välbehagskänsla.
transvetism och transsexualism i litteraturen • 145