Vem får man vara i vårt samhälle? - Statens folkhälsoinstitut

Reaktioner i skolmiljön
Ungdomar tycks uppfatta sexuell normalitet som en skala mellan
mycket respektive inte avvikande från heterosexualitet. Enligt en studie
av Maria Bäckman (2003) blir homosexualitet på den skalan en
relativt oskyldig avvikelse medan pedofila beteenden och våldtäkter
uppfattas som betydande avvikelser. I förhållande till homosexuella
som ungdomar känner personligen är toleransen mycket större än mot
homosexuella som de inte känner visar Bäckman.
Ungdomar tycks ofta ha en konservativ inställning till homosexualitet
framhåller Bäckman. Homosexuella män anses i allmänhet som
mer feminina än andra män. Homosexuella kvinnor uppfattas däremot
som mer manliga än andra kvinnor. De föreställningarna kan kanske
förklaras av att ungdomar uppfattar manlighet respektive kvinnlighet
som starkt förknippade med formen av sexualitet. En ”riktig” man ses
i allmänhet som en heterosexuell man (a.a.).
Reaktionerna mot elever med hbt-identitet tar sig i skolmiljön ofta
uttryck i kränkande uttalanden från andra elever (Osbeck et al. 2003).
Brittiska data tyder på att det i nästan alla grundskolor finns tecken på
homofobisk mobbning (Warwick et al. 2001).
Christina Osbeck, Ann-Sofie Holm och Inga Wernersson (2003) riktade
en enkät till svenska ungdomar i årskurs 8 och i den framkom det
att flickorna var betydligt mindre avståndstagande till homosexuella
beteenden än pojkarna. Homosexualitet kunde av pojkarna beskrivas
som sjukt, äckligt eller onormalt. Pojkarna var framför allt rädda för
att homosexuella skulle ”tafsa på” på dem. Både pojkar och flickor
kan vara utsatta för sexuella trakasserier, till exempel i form av sexuellt
laddade ord. Det kan därför vara svårt att särskilja kränkning/mobbning
på grund av sexuell orientering från andra orsaker till kränkning/
mobbning. Cirka 10 procent av eleverna i enkätundersökningen uppgav
att de utsatts för homosexuellt relaterade kränkningar (oberoende
om de var homosexuella-bisexuella eller inte). Det fanns ingen större
skillnad mellan eleverna beroende på utländsk/svensk bakgrund, socialgrupp
eller kön. Homosexuellt relaterade kränkningar förkommer mer
sällan i gymnasiet än i grundskolans mellan- och högstadier. Utfrysning
från en kamratgrupp är den form av socialt avståndstagande som uppfattas
som mest kränkande (a.a.).
I en finländsk studie av Elina Lahelma (2002) noterades en ökad
förekomst av kränkande benämningar från elever riktade mot lärare.
I allmänhet hade kränkningen skett i offentliga miljöer och riktats mot
omgivningens reaktioner inför hbt-personer • 271