Vem får man vara i vårt samhälle? - Statens folkhälsoinstitut

hänför sig till ett observerande centrum eller vad som brukar benämnas
som en transpersonell identitet bortom innehållen i medvetandet, det
som är medvetandet i sig (consciousness, se Valle 1989; Wittine 1989;
Deikman 1982). Olika rollidentifikationer eller subidentiteter med
klara objektlika innehåll (jag är man eller kvinna, lugn, trygg) brukar
man hänföra till identiteter eller identifikationer tillhörande medvetandets
innehåll. Den dimension av medvetandet som är bortom medvetandets
innehåll brukar av vissa benämns för ”vittnesjaget” (Brunton
1983) eller det observerande självet (Deikman 1982). Denna dimension
av medvetandet brukar också beskrivas som vår transpersonella identitet
bortom objektinnehåll och som mer kan upplevas som en känsla
av att ”jag är” eller bara ”är” (Assagioli 1984 a, b, 1991; Valle 1989;
Vaughan 1985; Wittine 1989).
Roberto Assagioli (1984, a, b, 1991) presenterar en jag- och medvetandemodell
som visar på människans komplexitet. Vi bär inom oss
bland annat olika deljag som syftar på våra olika rollidentifikationer
inom ramen för vår personlighet i dess helhet. Vi växlar mellan olika
deljag, men ofta utan att vara medvetna om att så är fallet och endast
en tunn minnestråd förenar dem. Assagioli menar att vi genom en ökad
medvetenhet om växlingen mellan olika deljag kan bli mer medvetna
om vår inre medvetandekärna, självet, som inte förändras genom växlingen
mellan de olika deljagen (Assagioli 1984 a; Ferrucci 1987). Självet
kan visserligen identifiera sig med olika medvetandeinnehåll (contents
of consciousness), olika känslor, sinnesförnimmelser eller tankar som
hänför sig till olika delpersonligheter. Men självet kan också via en
av identifikationsprocess distansera sig från de olika medvetandeinnehållen.
Man kan då uppleva sig som ett inre centrum, en inre oföränderlig
medvetandekärna, ”jag är”, skilt från allt medvetandeinnehåll (Assagioli
1984, a, b, 1991; Ferrucci 1987).
Arthur Deikman (1982) presenterar en jagteoretisk modell där jageller
självbegreppet (”the word self”) refererar till fyra olika typer av
upplevelser:
1. Tanke
2. Känsla
3. Funktionell förmåga
4. Det observerande centrumet
det mångdimensionella medvetandet • 159