Vem får man vara i vårt samhälle? - Statens folkhälsoinstitut

10.5 Psykosocial situation och uppväxt
Forskningsdata visar att den psykosociala situationen för transvestiter
tycks vara välordnad. I Larssons studie (1997) var majoriteten av de
studerade transvestiterna gifta. Två personer var ogifta och en var skild.
Fördelningen över antalet äktenskap för transvestitgruppen visade att
alla utom två personer (17 procent) varit gifta minst en gång. Docter
(1988) redovisar liknande resultat: Alla utom 18 procent hade varit gifta
minst en gång. Av de tio personer i Larssons intensivstudie som gift sig
hade sex (60 procent) aldrig skilt sig, tre (30 procent) skilt sig en gång
och en person (10 procent) skilt sig två gånger. Docters studie av 110
transvestiter visar att av de 90 män som gift sig hade 60 procent aldrig
skilt sig. Bland dem som skilt sig hade 81 procent gjort det en gång, 11
procent två gånger och 8 procent tre gånger. Docter (1988) menar att
med utgångspunkt från det studerade urvalet skiljer sig inte skilsmässofrekvensen
för transvestiter speciellt mycket från icke-transvestiter.
De personer som var gifta i den studerade transvestitgruppen i Larssons
studie beskrev sitt äktenskap som ”harmoniskt”, ”lyckligt”, eller
”mycket lyckligt” och de upplevde en nära känslomässig relation till
sin fru. Samtliga personer som var gifta och den person som var skild
var familjefäder. Liknande beskrivningar har framkommit i andra studier.
I FPE-studien (FPE/Hall 1982) av 92 transvestiter var 73 procent
gifta eller hade varit det och 86 procent upplevde sitt äktenskap som
”mycket bra” eller ”bra”. I Prince och Bentlers studie (1972) av 504
transvestiter var 64 procent gifta, 14 procent var skilda och endast 22
procent var ogifta. Precis som i Larssons undersökning hade de flesta
individerna i Prince och Bentlers studie egna barn (74 procent).
Samtliga transvestiter i Larssons intensivstudie hade gjort militärtjänst
och i några fall genomgått underofficersutbildning. Samtliga
upplevde att de hade lätt att få vänner och att etablera sociala kontakter.
Ingen person upplevde sig vara socialt isolerad eller ansåg att de
hade för få vänner. Individerna i den undersökta gruppen var mycket
välutbildade. Alla hade gått ut grundskolan och sju personer (58 procent)
hade någon form av postgymnasial utbildning eller akademisk
examen, varav en person hade doktorsexamen. De personer som inte
hade någon akademisk utbildning hade dock genomgått olika yrkesinriktade
utbildningar efter grundskola eller realexamen. I Docters studie
hade 56 procent avslutat någon form av postgymnasial eller akademisk
utbildning.
322 • exempel på identitetsupplevelser och...