13.10.2013 Views

Vem får man vara i vårt samhälle? - Statens folkhälsoinstitut

Vem får man vara i vårt samhälle? - Statens folkhälsoinstitut

Vem får man vara i vårt samhälle? - Statens folkhälsoinstitut

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

sexuelle (40–65 år) som en person som försöker komma bort från besvär<br />

med koppling till medelålderskriser och depression. Den äldre transvestiten<br />

kan försöka komma bort från svårigheter förknippade med många<br />

års erfarenhet av att <strong>vara</strong> transvestit (Ross 1986). Även om sådana<br />

beskrivningar möjligen kan stämma i vissa fall vet vi mycket lite om hur<br />

pass typiska de är för sekundär transsexualism (Docter 1988).<br />

Sociala faktorer och transsexualism<br />

Sociala faktorer har också antagits bidra till uppkomsten och utvecklingen<br />

av transsexualism. I många västerländska <strong>samhälle</strong>n är homosexualitet<br />

fortfarande ett stigmatiserat beteende. Ross et al. (1978) har framhållit<br />

att vissa <strong>man</strong>liga transsexuella personer i<br />

själva verket är homosexuella som rationali-<br />

”Ross et al. (1981) fann att i könsrollsrigida serar sin preferens för en <strong>man</strong>lig partner i en<br />

och antihomosexuella <strong>samhälle</strong>n var det socialt acceptabel form av heterosexuell rela-<br />

betydligt fler individer som beskrev sig som tion genom att ändra kön. Ross et al. (1981)<br />

transsexuella än i jämförbara <strong>samhälle</strong>n som fann att i könsrollsrigida och antihomosexu-<br />

inte hade så rigida könsroller.<br />

ella <strong>samhälle</strong>n var det betydligt fler individer<br />

som beskrev sig som transsexuella än i<br />

jämförbara <strong>samhälle</strong>n som inte hade så rigida könsroller. Ross (1986)<br />

slutsats är att den sociala miljön också måste beaktas som en dynamisk<br />

faktor, precis som sociologiska variabler, exempelvis faktorer som klasstillhörighet<br />

och utbildning. Ross argumenterar för en interaktionistisk<br />

modell vid analysen av transsexualism. Det är inte meningsfullt, menar<br />

han, att leta efter en orsak till transsexualism eftersom det kan finnas<br />

många olika bidragande psykodynamiska faktorer. De psykodynamiska<br />

faktorerna kan också samspela med sociala miljöfaktorer, psykologiska<br />

egenskaper hos individen samt påfrestningar såsom objektförluster, såväl<br />

som kriser relaterade till åldrandet.<br />

Personlighet och transsexualism<br />

Enligt Burnard och Ross (1986) finns det inte någon bestämd enighet<br />

om hur <strong>man</strong> ska uppfatta transsexualism. McKee (1976) ser transsexualism<br />

som ett utslag av naturens nyck som skapar en normal <strong>man</strong> eller<br />

kvinna i en fysisk kropp av det motsatta könet. Meyer (1976) uppfattar<br />

transsexualism som en defensiv strategi för att lösa en mycket<br />

tidig konflikt som hotar individens identitet. Flera olika studier visar<br />

att transsexualism inte är uttryck för en personlighetsproblematik (se<br />

vidare Lombardi & Davis 2006).<br />

148 • transvetism och transsexualism i litteraturen

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!