Vem får man vara i vårt samhälle? - Statens folkhälsoinstitut

WHO beskriver psykisk hälsa som ett tillstånd av välbefinnande
där individen är medveten om sin förmåga, kan hantera livets normala
påfrestningar, kan utföra ett produktivt och fruktbart arbete och har
förmåga att bidra till samhället. Psykisk ohälsa innefattar psykiska
hälsoproblem och påfrestningar, nedsatt funktionsförmåga i samband
med sorg, symtom samt diagnosticerbara sjukdomar som schizofreni
och depression (Europeiska Gemenskapernas Kommission, Grönboken,
2005:4).
Om vi går tillbaka i tiden har man utifrån Jahodas kriterier på psykisk
hälsa beskrivit faktorer med kopplingen till identitet och psykosocial
situation. Några av de kriterier på psykisk hälsa som nämns
är individens attityd till det egna jaget, att kunna acceptera sig själv,
känna självförtroende och tillit, inklusive förmåga till arbete och kärleksfulla
relationer (Lohman 1973). Man har betonat att med en hållbar
identitet kan isolering undvikas och intimitet med andra uppstå.
Jaget behöver inte uteslutande söka sig självt. Man är aktiv och lever i
relationer och finns i levande sammanhang och slipper förakta sig själv
(a.a.). Några vanliga indikatorer på psykisk ohälsa som brukar nämnas
är alkoholproblem, social missanpassning eller utanförskap, psykisk
sjukdom, sjukskrivning, psykiska problem, oro, ångest, depression och
självmord (a.a.).
Om vi utgår från den här typen av beskrivningar kan vi konstatera att
transpersoners liv många gånger kännetecknas av att leva i ett samhälle
som skapar psykisk ohälsa hos denna utsatta minoritetsgrupp. Forskningsstudier
visar, som vi beskrivit i denna översikt, att transpersoners
psykiska hälsa ofta är sämre än för andra grupper i samhället (FHI-enkäten,
Roth et al. 2006; Lombardi & Davis 2006; Morrow 2006).
Transpersoner, psykisk hälsa/ohälsa och diskriminering
Om vi utgår från ovanstående beskrivningar av psykisk hälsa/ohälsa
kan man konstatera att litteraturen om transpersoner indikerar att det
är en utsatt minoritetsgrupp som är utsatt för påfrestningar och diskriminering
i samhället som negativt påverkar den psykiska hälsan.
Clements-Nolle et al. (2001) visar i en studie av 392 man-till-kvinna
transpersoner och 123 kvinna-till-man transpersoner att de hade hög
förekomst av depression och att 32 procent i båda grupperna hade
gjort självmordsförsök.
Kreiss & Pattersson (1997) och Quinn (2002) menar att unga lesbiska,
homosexuella, bisexuella och transungdomar löper stor risk att
tolkningar av resultatbilder, kritiska analyser... • 409