13.10.2013 Views

Vem får man vara i vårt samhälle? - Statens folkhälsoinstitut

Vem får man vara i vårt samhälle? - Statens folkhälsoinstitut

Vem får man vara i vårt samhälle? - Statens folkhälsoinstitut

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

strukturella faktorerna utan har också möjlighet att påverka dessa, ta<br />

initiativ som kan förändra de rådande attityderna i den sociala kontexten<br />

(Wetherell & Maybin 1998; Thomas 1998).<br />

Program som avser minska diskrimineringen av hbt-grupperna bör<br />

utvärderas inte enbart med avseende på effekten före och efter utan också<br />

med avseende på vilken typ av processer som är mest effektiva. En förståelse<br />

av påverkansprocesserna är en förutsättning för utvecklingen av effektiva<br />

pedagogiska strategier (se Lilja, Giota & Larsson 2004 och kapitel 17).<br />

Kunskapande samt aktörs- och observatörsparadoxen. Aktörs- och observatörsparadoxen<br />

visar att både aktörer och observatörer bortser från<br />

eller är omedvetna om olika dimensioner av ett skeende. Aktörer har<br />

en tendens att bortse från personfaktorernas betydelse och observatörer<br />

tenderar att filtrera bort situationens eller strukturernas påverkan<br />

(Lilja et al. 1996).<br />

När vi skapar kunskap om transidentiteter är det viktigt att utgå från<br />

aktörernas beskrivningar eller upplevelser (emic-perspektivet). Aktören<br />

har naturligtvis viktiga kunskaper eftersom det är hon som har den<br />

direkta erfarenheten av hur ”inifrånperspektivet” kan beskrivas. Men,<br />

och det är viktigt, aktören kan också <strong>vara</strong> omedveten om vissa skeenden<br />

därför att hon är mitt inne i dem (se Denvall et al. 1999; Lalljee<br />

1998). En observatör kan via en ”utifrånanalys” (etic-perspektivet) och<br />

via teoretiska tolkningar se andra aspekter av skeendet än vad aktören<br />

gör (Patton 1990). Kombinationen av aktörs- och observatörstolkningar<br />

och en eventuell ”förhandling” mellan dessa perspektiv (member checks)<br />

kan ge mer än vad de olika perspektiven kan ge var för sig (Janesick<br />

1994; Morse 1994). Vi argumenterar för nödvändigheten av en sådan<br />

kombinerad beskrivning och analys för att kunna få en djupare förståelse<br />

exempelvis för diskriminering av transpersoner i <strong>samhälle</strong>t och därmed<br />

kunna utarbeta mer adekvata strategier för att motverka detta (se<br />

t.ex. kapitel 3, 10–11).<br />

5.2 Förslag till insatser<br />

Det finns flera möjliga insatser som kan <strong>vara</strong> fruktbara för att öka<br />

kunskaperna om transpersoner och om hbt-frågor mer allmänt. Ökade<br />

kunskaper kan förhoppningsvis medverka till att motverka diskriminering<br />

och fobiska reaktioner. Några av förslagen som beskrivs i översikten<br />

kan sam<strong>man</strong>fattas i nedanstående punkter (för en mer komplett<br />

redovisning hänvisas till kapitel 17).<br />

sam<strong>man</strong>fattning • 33

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!