Vem får man vara i vårt samhälle? - Statens folkhälsoinstitut

– Mmm! De tankarna kanske inte gjorde mig så, jo ibland så kände
jag mig kanske olycklig men …
– Var det så att du kände att du fick djupa depressioner?
– Nej, det gjorde jag inte.
På frågan om han hade några svårigheter att hitta sig själv som kille/
man och särskilt gentemot tjejer, svarade Ulf att: ”Nej, inte gentemot
tjejer. Men det vet inte jag om det var en del av den här masken som
jag hade då liksom för att visa att det här är en sjutusan till karl.”
– Mmm!
– Det var kanske mycket det som gjorde att jag bytte mycket tjejer.
Och jag utnyttjade att jag hade lätt att få kontakt med tjejer. Jag
tror nog att det var så.
– Kunde du få så pass djupa relationer som du önskade med de tjejer
du träffade under tonårstiden?
– Mmm!
– Det här med transvestismen och intresset för kvinnliga kläder,
störde det dig då?
– Nej, nej!
11.6 Sammanfattande kommentar
Studien visar således att vissa transvestiters beskrivningar av sin personlighetsutveckling
kännetecknas av att de uppfattade sig själva som
blyga och tillbakadragna under uppväxtåren, särskilt i relation till
flickor. I Docters studie (1988) tillfrågades individerna om hur sexuellt
hämmade de var under ungdomsperioden. Resultaten visade att 66
procent beskrev sig själva som något till mycket blyga i sexuellt avseende,
medan de övriga i varierande grad inte upplevde att de var det.
Det är vanligt att tonåringar och unga vuxna beskriver känslor av blyghet,
särskilt i intima relationer med det motsatta könet. Vi får därför
inte dra förhastade slutsatser om att en sexuell hämning eller bristande
sexuell erfarenhet är avgörande faktorer vid utvecklingen av transvestism.
Docter framför en liknande kommentar (1988).
344 • den manliga och kvinnliga rollen vid transvetism