13.10.2013 Views

Vem får man vara i vårt samhälle? - Statens folkhälsoinstitut

Vem får man vara i vårt samhälle? - Statens folkhälsoinstitut

Vem får man vara i vårt samhälle? - Statens folkhälsoinstitut

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

kan överensstämma med vad som är vanligt i kulturen (däremot kan<br />

den perioden <strong>vara</strong> mycket psykiskt ansträngande för personen själv,<br />

se exempelvis LFTS 2006). Efter könsbyte kan individen utsättas för<br />

omgivningens reaktioner, exempelvis blickar, gester och skvaller, eftersom<br />

könsbytet inte alltid leder till en perfekt överensstämmelse med de<br />

önskade kroppsliga uttrycken för det nya könet (LFTS 2006).<br />

Toleransen mot hbt-identiteterna har i de nordiska länderna ökat<br />

över tiden, vilket exempelvis noteras i lagstiftningen (kapitel 6). Den<br />

ökade toleransen är delvis en följd av hbt-gruppernas framgångsrika<br />

problematisering av och påverkan på normerna i <strong>samhälle</strong>t, men det<br />

finns också ett internationellt inflytande mot en ökad tolerans för hbtgrupper.<br />

Det finns speciella skalor avsedda att mäta homofobiska reaktioner.<br />

De homofobiska skalorna innehåller uppsättningar av items (frågor)<br />

som liknar de som används för att mäta rasistiska attityder (Kitzinger<br />

1987; Röndahl 2005). Det har dock ifrågasatts om homofobi är en<br />

endimensionell attityd. Man kan skilja mellan en ”moralisk dimension”<br />

respektive ”förmågan att se likheterna mellan identiteter” (Kitzinger<br />

1987). Det är också möjligt att tolka homofobiska reaktioner<br />

som en effekt av en mängd olika ideologiska positioner – exempelvis en<br />

religiöst-konservativ position respektive en rasistisk position (Kitzinger<br />

1987). Det finns också skalor för att mäta individers uppfattning om<br />

orsaker till att personer utvecklar hbt-identiteter (Röndahl 2005).<br />

Våra kunskaper om förekomsten av socialt avståndstagande från<br />

hbt-formerna i olika kulturer och i olika historiska epoker är begränsade.<br />

Som Carlsson (2000) visar har forskningen främst intresserat sig<br />

för att förklara den starkt negativa inställningen vi finner hos exempelvis<br />

de kristna traditionerna. I den kristna traditionen var det framför<br />

allt Paulus som fördömde homosexualitet. Hans utgångspunkt var en<br />

kritik av den form av homosexualitet som fanns i den romerska kulturen<br />

vid den här tiden, där unga slavar blev utnyttjade av makthavande<br />

män (a.a.).<br />

I litteraturen har <strong>man</strong> diskuterat vilka faktorer som bidragit till ett<br />

ökat socialt avståndstagande av hbt-beteenden och vilka faktorer som<br />

minskat det. Klasskonflikter tycks här spela en viktig roll. En samhällsgrupp<br />

kan visa upp en hög grad av homosexualitet som sedan av<br />

en annan samhällsgrupp kan tolkas som tecken på ett socialt förfall.<br />

Den framväxande icke-adliga medelklassen tycks exempelvis under<br />

1200-talet ha tolkat homosexualitet som ett tecken på feodalaristokra-<br />

omgivningens reaktioner inför hbt-personer • 261

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!