Vem får man vara i vårt samhälle? - Statens folkhälsoinstitut

En ökad kunskap bland lärarna kan förbättra deras möjligheter att
ta upp hbt-frågor i den vanliga undervisningen. En långsiktig strategi
med både externa föreläsare och gruppövningar ledda av de egna
lärarna kan förväntas vara mer effektiv än enbart en kort information.
Detta eftersom de homofobiska diskurserna utvecklas under en lång
period under ungdomarnas uppväxt (Hunter et al. 1998).
Det finns ett stort behov av att utvärdera de program som syftar till
att påverka homofobiska attityder och beteenden genom både före-
och eftermätningar samt, framför allt, genom analyser av den process
som orsakar förändringarna i attityderna och föreställningarna (Lilja,
Giota & Larsson 2004).
17.4 Rekommendationer om skolprogram
Som diskuterats tidigare är hbt-grupperna föremål för negativ uppmärksamhet,
socialt avståndstagande och risk för att bli utsatta för
fysiskt våld (kapitel 9). För att komma till rätta med de problemen
behövs ökad tolerans gentemot olika hbt-identiteter. Skolprogram är
speciellt angelägna. I samband med komma ut-processen får många
hbt-ungdomar psykiska och sociala besvär (kapitel 8). De ungdomar
som önskar uttrycka hbt-identiteter döljer ibland sina tankar om den
egna sexuella identiteten. Mer toleranta attityder skulle kunna underlätta
för dessa ungdomar att skapa, upprätthålla och öppet gå ut med
sin hbt-identitet.
Innala (1995) har visat att ungdomar ofta möter homofobiska attityder
från sina jämnåriga kamrater. Han har också visat att personliga
kontakter med någon som är homosexuell och kan fungera som rollförebild
tenderar att leda till mer positiva attityder. Video, film och
skriftligt material kan också användas för att illustrera hur personer
med hbt-identiteter ser på sin situation. Genom en interaktiv undervisning
(problembaserad inlärning) kan de studerande ges möjlighet att
diskutera mot bakgrund av saklig information för att kunna få en ökad
kunskap om hbt-identiteter och samhällets heteronormer.
Hbt-personer ser i allmänhet informationsprogram i skolorna som
en mycket angelägen åtgärd (Hegna et al. 1999). Skolprogrammen bör
utvärderas både med avseende på deras effekter inklusive de processer
som leder till effekterna (Lilja, Giota & Larsson 2004). Ett metodologiskt
problem är att mäta homofobiska föreställningar och attityder.
Hos samma person kan det finnas både fördömande och toleranta
förslag till insatser inom olika områden • 425