Vem får man vara i vårt samhälle? - Statens folkhälsoinstitut

7.8 Livskvalitet och olika aspekter av livskvalitet
Om man ser psykosocial hälsa i vid betydelse så kan man låta livskvaliteten
ingå som en del av den psykosociala hälsan. Det är vanligt att göra
en uppdelning mellan objektiva och subjektiva livskvalitetsmått. Med
den subjektiva livskvaliteten avser man då den personliga upplevelsen av
livssituationen. Det anknyter till begrepp som personligt välbefinnande,
personlig harmoni, personlig tillfredsställelse och egna upplevelser av
lycka (exempelvis Nordenfelt 1991; Häyry 1995).
Nordenfelt (1991) menar att det självklart finns ett samband mellan
objektiva och subjektiva faktorer. Hög inkomst, mer kvantitativt uppmätta
familjeförhållanden och god hälsa i snäv betydelse tenderar ha
samband med personlig livstillfredsställelse.
Ett alternativ till att mäta livstillfredsställelsen är att mäta i vilken
grad personen har förmåga att leva ett aktivt liv enligt Nordenfelt. Om
man vill mäta en persons aktiviteter tvingas man använda både objektiva
och subjektiva variabler. Värderingar är också ofrånkomliga. Vilka
aktiviteter bör ingå? Hur ska de mätas och så vidare? Det är värderingar
som ligger nära de existentiella frågeställningarna. Möjligheterna att
leva ett aktivt liv är dock inte obegränsade. Omgivningsfaktorer som
exempelvis ekonomi och samhällsförhållanden kan sätta gränser.
Man kan också gå vidare och försöka klassificera vilka upplevelser
som leder till livstillfredsställelse. Man kan skilja mellan upplevelser
som ger direkt tillfredsställelse (lust) och upplevelser där individen
tvingas göra någon reflektion över upplevd kvalitet, dess ursprung och
tänkbara konsekvenser för att få tillfredsställelse (kognitiv lycka). I
båda fallen är det frågan om känslor. Den senare typen av tillfredsställelse,
kognitiv lycka, är i allmänhet förknippad med upplevelser av att
ha uppnått önskningar eller målsättningar. Var en person befinner sig
på skalan psykisk och social hälsa−ohälsa beror alltså på individens
egna mål. Målen kan i sin tur vara bestämda av kulturella förväntningar
eller livsplaner (a.a.).
Ett av problemen med att mäta den kognitiva lyckan är att den blir
beroende av individens tolkningar. Individen kan tolka tidigare erfarenheter
på ett nytt sätt, men också få nya tolkningsramar eller andra
livsplaner som gör att livstillfredsställelsen måste omvärderas.
En individs livsplaner påverkas av individens identitet. Bland transpersoner
finns en mycket stor variation i fråga om identiteter, livsplaner
och personliga mål. Dessutom är identiteter, livsplaner och personliga
mål utsatta för förändringar, både på ett personligt och socialt plan.
228 • psykisk hälsa och ohälsa