Vem får man vara i vårt samhälle? - Statens folkhälsoinstitut

Kapitel 7. Psykisk hälsa
och ohälsa
Syftet med det här kapitlet är att:
1. Analysera i vilken grad som transpersoner har större psykiska och
psykosociala problem (vad man kan kalla för psykisk och psykosocial
ohälsa) än normalpopulationen. I första hand baseras analysen
på publicerade undersökningar. Genom att undersökningarna
utförts i olika länder, med olika utgångspunkter och med olika
syften förutsätter analysen att resultaten från undersökningarna
granskas kritiskt.
2. Analysera relationen mellan de olika dimensionerna för psykisk
och social ohälsa. Analysen avser inte enbart statistiska samband
mellan olika dimensioner utan också teoretiska analyser av vilka
mekanismer som kan väntas leda till att sambanden uppstår.
7.1 Problemet med att mäta psykisk hälsa och ohälsa
hos minoritetsgrupper
Mätningar av den psykiska hälsan och ohälsan hos minoritetsgrupper
är förknippade med speciella problem. Minoritetsgrupper är ofta
utsatta för olika former av socialt avståndstagande. Det gör att man
inte kan sända ut en enkät till hela befolkningen och tro att man därmed
också kan fånga in minoritetsgrupperna och deras levnadsförhållanden.
Validiteten kan väntas bli förhållandevis låg om man försöker
sända en enkät till hela befolkningen. Det finns en risk att många i
minoritetsgrupperna väljer att inte besvara enkäten. De i majoritetsgruppen
kan också välja att inte besvara frågorna på det sätt som var
avsett i undersökningen. Även vid intervjuer ställs undersökarna inför
liknande problem.
Om vi väljer att fokusera undersökningar på minoritetsgrupperna
får vi andra metodologiska problem. Det finns i allmänhet inte någon
förteckning över alla individer i minoritetsgrupperna. Transgrupperna
kan ses som ett bra exempel. De man kan nå med intervjuer är bara de
som har valt att organisera sig i existerande föreningar. Det gör att vi
får ett speciellt urval av transpersoner när vi vänder oss till förenings-
214 • psykisk hälsa och ohälsa