Vem får man vara i vårt samhälle? - Statens folkhälsoinstitut

av individens berättelse (a.a.). I översikten skapas meningen bland
annat via kopplingar mellan olika teman.
I översikten försöker vi beskriva och tolka olika teman och koppla
samman dessa till en helhetstolkning. Vi tillämpar då den hermeneutiska
cirkeln och principer för hermeneutisk tolkning. Förståelsen av
de texter vi valt sker genom en process i vilken de enskilda delarnas
mening bestäms av textens helhetliga mening. En sådan process är i
princip oändlig, men upphör i praktiken när man kommit fram till en
rimlig mening, en giltig mening, fri från inre motsägelser (Kvale 1997).
De studerade texternas utsagor kan analyseras som narrativa konstruktioner.
För att bedöma validiteten av vår analys kan man därför
utgå från de kriterier som formulerats i den narrativa forskningslitteraturen.
Några centrala kriterier för en sådan bedömning är enligt
Lieblich et al. (1998) bland annat följande:
1. Hur man kan bedöma informationsbredden i beskrivning och analys.
Det syftar på kvaliteten i de informationer som ligger till grund för
analysen, den innehållsrikedom och mångsidighet i de tolkningar
eller ”bevis” som framläggs. (Patton 1990 har presenterat ett liknande
evalueringskriterium, att kunna ge en ”tät beskrivning” av
data.) I den här undersökningen har vi försökt att nå en mångsidig,
bred och multidimensionell beskrivning av det studerade fenomenet.
Varje tema har beskrivits och analyserats via referenshänvisningar
och aktörernas egna upplevelser och tolkningar – en form
av tät beskrivning (Patton 1990).
2. Bedömning av sammanhang. Kriteriet avser att forskaren ska visa
hur olika delar av tolkningarna bildar en meningsfull helhetsbild.
Sammanhang kan bedömas både internt, det vill säga hur olika
pusselbitar passar ihop exempelvis vid en analys av olika utsagor,
och externt, hur dessa informationer stämmer med tidigare forskning.
Analysen av texterna har sammanfattats både med beaktande
av det mönster som framträder inom olika teman, eller mellan olika
studier inom ett visst tema, samt hur dessa mönster kan kopplas
till tidigare forskningsresultat. Våra analyser grundar sig på en tät
beskrivning i den meningen att vi beskrivit varje tema med hänvisning
till ett förhållandevis stort antal referenser – en form av teoretisk
mättnad (se Strauss & Corbin 1991; Patton 1990).
3. Graden av insikt som uppnås. Detta kriterium avser originalitet och
det nyskapande i analysen. Kriteriet beaktar huruvida man får en
ökad förståelse eller inte av analysen.
syfte, metod och frågeställningar • 101