Vem får man vara i vårt samhälle? - Statens folkhälsoinstitut

Vad vi kan hävda är att Larssons (1997) och Docters (1988) data
visar att många transvestiter beskriver sig själva som blyga och tillbakadragna
under ungdomsperioden, men att det också finns en grupp
som inte gör det. Att vara blyg och tillbakadragen, särskilt i relation till
flickor, kan göra att individen utvecklar en avundsjuka på flickornas
värld. Avundsjukan kan ha sin grund i pojkens kognitiva förställningar
om att flickorna har en fördel genom att den traditionella kvinnliga
könsrollen tilldelar dem en mer passiv och mottagande roll i sexuella
relationer (se Docter 1988; Larsson, Bergström-Walan & Hall 1994).
Den avundsjukan kan i sin tur leda till en identifikation med den kvinnliga
rollen och en önskan att klä sig i kvinnliga kläder eller att utveckla
en ”inre kvinnlig sexualpartner”, som individen kan upprätta en inre
relation med. Detta är ett tema som diskuterats utförligt i litteraturen
(Buckner 1970; Docter 1988).
Den personlighetsprofil som många i den av Larsson beskrivna
transvestitgruppen uppvisar överensstämmer till viss del med personlighetsstudier
som visar att vuxna transvestiter är något mer hämmade i
interpersonella relationer än kontrollpersoner (Bentler & Prince 1969;
Docter 1988). Å andra sidan visar Talamini (1982b, c) att merparten
av de 50 transvestiter som han studerade hade liknande problem i kontakterna
med det motsatta könet under adolescensen som andra tonårspojkar.
Endast ett fåtal hade exempelvis haft problem med att få
träffar med flickor under den senare tonårsperioden och många hade
haft sexuellt umgänge. Empiriska data är alltså inte entydiga.
Empiriska data i det här kapitlet visar också på ett intressant sätt hur
biologiska och fysiologiska faktorer kan vara av betydelse vid utvecklingen
av transvestism. Några individer i vår transvestitgrupp beskriver
bland annat hur de var lite vekare eller mindre i kroppsstorlek än
jämnåriga pojkkamrater. Det medförde bland annat att de fick svårare
att hävda sig i pojkarnas värld, till exempel vid olika idrottsaktiviteter
som krävde fysisk styrka. Att inte kunna hävda sig fysiskt i pojkarnas
värld kan påverka pojkens identitetsutveckling och den egna självbilden.
Betydelsen av olika biologiska eller fysiologiska faktorer och dess
samspel med psykologiska och sociala faktorer vid utvecklingen av
transvestism har framhållits i litteraturen (Bullough & Bullough 1993;
Docter 1988).
den manliga och kvinnliga rollen vid transvetism • 345