Vem får man vara i vårt samhälle? - Statens folkhälsoinstitut

gande, vår jagidentitet. Men även forskningslitteraturen om transpersoner,
observatörsperspektivet, har också identitetsfokus. Transpersonsfenomen
som transvestism och transsexualism berör, menar man,
jagupplevelsen och frågan hur vi ska förstå jaget (Bullough & Bullough
1993; Docter 1988; Ekins 1997). Det är därför nödvändigt att utveckla
detaljerade jagteoretiska perspektiv för att kunna förstå och analysera
transpersonsfenomen och för att kunna formulera meningsfulla hälsoinriktade
åtgärder. Liknande argument med fokus på identitetsdimensionen
har redovisats i litteraturen av både forskare och transpersoner
(Docter 1988; Docter & Prince 1997; FPE-Sverige 1982, 1986; Prince
1967, 1976, 1986).
14.4 Narrativa skildringar från transsexuella
I det följande presenteras Ingrids spontant givna berättelse om sitt liv
som transsexuell. Ingrids berättelse relateras sedan i en efterföljande
kommentar till andra transsexuella individer som beskrivit sitt liv i
självbiografiska arbeten.
Ingrids berättelse visar bland annat på diskriminering, mobbning i
skolan, social isolering, utanförskap som transsexuell och omgivningens
bristande förmåga att förstå. I den tidigare forskningen finns det
många berättelser om hur barndoms- och uppväxttiden påverkat individens
transsexuella utveckling (se Docter 1988; Bullough & Bullough
1993; Stoller 1985). Ingrids berättelse kompletterar kunskaperna från
tidigare transsexuella berättelser. Den visar på hur hennes egen transsexuella
identitet bland annat utvecklats via nära relationer till män. Men
berättelsen visar också att det är i en social roll som kvinna som hon
upplever sig höra hemma. Betydelsen av nära relationer för utvecklingen
av identiteten är något som utförligt har skildrats och diskuterats i forskningslitteraturen,
så det temat är ju inte på något sätt unikt i Ingrids fall
(se Thomas 1998; Stoller 1985; Docter & Prince 1997).
Några metodologiska förutsättningar till läsningen av Ingrids berättelse
är att hon har själv gett sin spontant skrivna berättelse till oss.
Berättelsen har tillkommit på en önskan från en av författarna, som
informerat Ingrid om den här rapportens allmänna syfte och upplägg.
Ingrid har efter att ha fått den informationen accepterat att delta
med sin berättelse (informerat samtycke, Kvale 1997). Vi har valt att
endast sparsamt redigera texten. Det viktiga vid läsningen är att förstå
den helhetsbild som Ingrid ger oss med sin spontant nedskrivna text.
382 • analys av transpersoners situation