Vem får man vara i vårt samhälle? - Statens folkhälsoinstitut

kan spela en viktig positiv roll i identitetsförändringen (Bockting &
Cesaretti 2001; LFTS 2006).
För transsexuella kan den process som riktas mot ett könsbyte innebära
att stressupplevelserna minskar. Det innebär också en tydligare anpassning
till den kommande rollen (Charpentier 2004). Psykiska besvär kan
dock kvarstå även efter ett könsbyte (exempelvis Barrett 1998).
8.3 Kommunikationens inflytande på graden av öppenhet
Beslut om att komma ut kan fattas under mer eller mindre starkt påverkan
från inre och yttre faktorer. Arbetsplatskommunikation präglas
exempelvis ofta av en dominerande heterosexuell diskurs. Att inte
kunna delta i en sådan diskussion kan skapa betydande stress och en
känsla av utanförskap (Charpentier 2004). En önskan att förhindra
rykten kan göra att individen väljer att berätta om sin identitetsupplevelse.
Att hindra olika rykten kan alltså vara ett motiv för att öppet
komma ut med sin sexuella identitet eller transidentitet. Genom att
komma ut minskar den personliga osäkerheten om vad arbetskamraterna
vet eller inte vet om den personliga orienteringen (Charpentier
2004). Det leder också till att det upplevda stödet från kamrater på
arbetsplatsen ökar (Vanhala 2004).
För att undvika ryktesspridning kan hbt-personer också välja att
spela med i kommunikationen på arbetsplatsen eller i vänkretsen. Individen
kan utveckla strategier för att undvika rykten, exempelvis med
avseende på klädkoder (Mustola & Vanhala 2004; Charpentier 2004).
Som påpekats av bland andra Richard R. Troiden (1993) är dock stigma-strategierna
situationellt förankrade, vilket betyder att benägenheten
att gå ut öppet eller att dölja sin identitet är beroende av hur
individen upplever den specifika situationen samt vilka strategier som
finns tillgängliga och är accepterade i den lokala och nationella kulturen
(Monteflores 1993).
Synen på arbetsplatskommunikationen tycks vara starkt beroende
på om personen kommit ut eller inte. De som inte kommit ut tenderar
att se heteronormativiteten (det vill säga kommunikation där relationer
utgår från samlevnad mellan par av olika kön) som helt dominerande.
Bland dem som kommit ut är upplevelsen av den typen av samtal inte
alls så dominerande (finländska data, Mustala & Vanhala 2004).
Föräldrar informerar ofta släkt och vänner om att deras barn kommit
ut. Självklart finns det en stor variation i hur familjerna och släkten
246 • komma ut-processen