Vem får man vara i vårt samhälle? - Statens folkhälsoinstitut

normerna i samhället. Transpersoner, som transvestiter, visar genom
att uttrycka ett ”andra jag” tillhörande det motsatta könet att andra
genuskonstruktioner är möjliga att identifiera sig med. De traditionella
könsrollsmönstren kan dekonstrueras och överskridas (se Alsop et al.
2002; Butler 1990, 2004/2006; Garber 1993 – se kapitel 12).
3.2 Psykosociala påfrestningar på hbt-grupperna
Forskningslitteraturen ger en mycket komplex bild av transpersoner
och hbt-gruppernas livssituation. Flera studier, särskilt avseende unga
personer inom hbt-grupperna, visar att dessa i högre grad än befolkningen
i övrigt löper större risk att exempelvis utveckla olika emotionella
och sociala hälsoproblem. Det är ganska väldokumenterat i
litteraturen under den senaste tioårsperioden att särskilt yngre personer
i dessa grupper uppvisar högre värden än genomsnittet i befolkningen
avseende depression, självmordsförsök, missbruk, förekomst av sexuellt
överförda sjukdomar, misslyckanden i skolan, upplevelse av att
familjen tar avstånd från dem, att rymma hemifrån, hemlöshet och prostitution.
Unga lesbiska, homosexuella, bisexuella och transpersoner
har också beskrivits löpa större risk att utveckla bristande självkänsla
och självförtroende än befolkningen i övrigt (Kreiss & Patterson 1997;
Quinn 2002 – se kapitel 15).
Den psykosociala hälsosituationen för unga personer inom hbtgrupperna
beskrivs i forskningslitteraturen vara kopplad till det sociala
stigma, den diskriminering, isolering och det främlingskap som finns i
samhället gentemot dessa grupper (Kreiss & Patterson 1997; Harper
& Schneider 2003; Warner et al. 2004). Det finns också studier som
visar att unga hbt-personer inte bemöts på ett adekvat sätt exempelvis
av social behandlingspersonal som en följd av deras homofobiska attityder,
eftersom hbt-grupperna bryter mot sociala normer, genus- eller
heteronormen i samhället (Quinn 2002). Behandlings- och vårdpersonal
behöver få bättre kunskaper i hur de ska kunna arbeta med hbtgrupperna
på ett mer effektivt sätt (Quinn 2002; Campos & Goldfried
2004; Röndahl 2005).
3.3 Hustrurs och partners attityder till transpersoner
Den viktiga frågan hur hustrurna till manliga transpersoner, särskilt
transvestiter, uppfattar sin mans behov av crossdressing har beaktats
sammanfattning • 25